Redan i sina första byggnader anslöt sig Peterson till den moderna arkitektskolan, som fordrade äkta material och frihet från ornamentik. Hans byggnader utmärks dessutom av god plandisposition och av på samma gång självständighet och ändamålsenlighet. Till hans tidiga arbeten hör Sveasalen (1886–1888), i morisk stil, senare uppbrunnen och ombyggd (byggnaden riven 1913), och det originella Höganäsmagasinet vid norra Blasieholmshamnen (1888–1889) av tegel i olika färger. Bland Petersons privathus står byggnaden Birger Jarlsgatan 2-4 främst (1892–1894), helt och hållet av sandsten och kalksten och med ett monumentalt uttryck. Han ritade även inredningen till restaurang Riche som invigdes där 1893.[5]
Utanför huvudstaden uppfördes efter Petersons ritningar W. Wahrens kontors- och magasinsbyggnader i Norrköping (1891, i gotik av tegel), Lommaryds kyrka (1890–1892, romansk, i granit), kyrka vid Guldsmedshyttan (1893–1895, i tegel, baltisk gotik), Berguddens fyr (1895), Tekniska gymnasiet i Örebro (1897–1898, av kalksten, i engelsk gotik), Vetlanda kyrkas i ombyggnad (1903–1904) samt privatbyggnader och villor, bland annat arkitektens egen bostad på Lidingö (1910).
Senare verk i Stockholm eller dess omgivningar är Kullskolan för Frimurarebarnhuset vid Kristineberg, där korridorsystemet är utbytt mot en centralhall med överljus, kring vilken lärosalarna är grupperade (1905–1906), vidare Strand hotell (1910–1912, byggt i anslutning till det bredvid belägna Höganäsmagasinet), Veterinärinstitutets komplex på norra Djurgården (fullbordat 1911) samt på Lidingö byggnader för Gustaf V:s och drottning Victorias stiftelse (Frimurarhemmet), där paviljongsystemet blivit använt i stället för den vanliga asyltypen (1911 ff.).
Peterson var mycket anlitad vid utredning av flera betydande byggnadsfrågor för statens räkning. Han utarbetade bl.a. planer för Tekniska högskolans nybyggnader, som lades till grund för pristävlingen 1912. Han blev 1913 byggnadschef i kasernbyggnadsnämnden. Peterson är begravd i kolumbariet i Norra kapellet på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
^Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00141214.[källa från Wikidata]