Enligt Institutet för de inhemska språkens senaste förteckning över svenska ortnamn i Finland är de svenska namnformerna Lempälä och Lembois inte längre levande, utan räknas numera som föråldrade.[8] Historiskt sett har det ibland inte gjorts någon klar distinktion mellan de bägge svenska ortnamnsformerna. Innan orten omvandlades från socken till kommun dominerade den svenska namnformen Lempälä. Därefter dominerade namnformen Lempälä för kommunen och Lembois specifikt för kommunens kyrkoby (fi. Lempoinen).[9] I till exempel 1963 års upplaga av publikationen Svenska ortnamn i Finland används namnformen Lembois för hela kommunen, vilket visar att distinktionen mellan namnformerna har varit vacklande.[10]
De svenska parallellnamnen bör fortfarande användas i en historisk text, men i en svensk text om moderna förhållanden bör de finska namnformerna Lempäälä och Lempoinen användas.
Historia
De äldsta fynden av bosättning härstammar från stenåldern. Fornlämningar efter järnåldersbosättningar har påträffats i Haurala, Motti, Lastunen och Nurmi byar. Bland de mest betydande fynden hör en båtformad stenyxa som hittades år 1935 i Aimala by. I Hietaniemi by har påträffats en av Finlands största begravningsplatser (Päivääniemen kalmisto) som härstammar från stenåldern. Det kommunala självstyret tog sin början i Lembois 1865, då den verkställande förvaltningen uppdelades i en kyrklig och en borgerlig.
Under finska inbördeskriget fick Lembois betala ett högt pris för sitt goda militärstrategiska läge. År 1918 kallas av den anledningen i Lembois för skräckens år. En svensk frivillig brigad var bland annat underställd de vita skyddskårerna, som agerade som den lagliga finländska regeringens trupper.
Lembois goda trafikförbindelser genom tiderna har bidragit positivt till bygdens tillväxt. Industrialiseringen tog sin början år 1946, då pappersbruket Piippo Oy etablerade sig i kommunen. Efter pappersbrukets etablering har Lembois kommuns folkmängd ökat kraftigt varje år.[11]
Lembois församling
Lembois avskildes i början av 1400-talet från Vesilax kyrksocken och nämns första gången 1455.[12] Församlingens finska namnform är: Lempäälän seurakunta.
Antalet byar som i äldre tider har haft egna sidor i husförhörslängder och församlingsböcker i Lembois församling uppgick på den tiden till 38 stycken.[13]
Geografi
Byar
Ett axplock byar inom Lembois kommun: Ahtiala, Hervannanmaa, Kellhof (på finska Kelho), Kuivaspää, Kulju, Lastus (på finska Lastunen), Mattila, Nurmi och Säijä.
Herrgårdar
Kulju, Innilä, Såtevalla (även kallad för Sotavalda, finska: Sotavalta), Kukkola, Loppis gård (finska: Lopenkartano) och Lastus: gård (finska: Lastusten kartano).[14]
Politik
Mandatfördelning i Lempäälä kommun, valen 1976–2021
Lembois har en järnvägsstation för persontrafik längs Stambanan mellan Helsingfors och Tammerfors. Den drygt 1 km långa Lempäälä kanal öppnades 1873. Den ingår i farleden mellan Tammerfors och Tavastehus, och trafikeras av insjöbåtar. Europaväg (Riksväg 3/E12) löper genom kommunen.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Lempäälä kommun 1975–2020[16]
År
Folkmängd
1975
12 091
1980
12 660
1985
13 618
1990
14 564
1995
15 395
2000
16 331
2005
18 248
2010
20 588
2015
22 536
2020
23 828
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Finlands medeltidsurkunder IV, Helsingfors 1924, nr 2981
