Kungälvs landsfiskalsdistrikt

Kungälvs landsfiskalsdistrikt
Inlands södra landsfiskalsdistrikt (-1941)
landsfiskalsdistrikt
LandSverige
LänGöteborgs och Bohus län
Inrättat1 januari 1918[1]
InförlivatHisings landsfiskalsdistrikt (1952)
(Rödbo landskommun)
Upphört31 december 1964
Omfattning
Kungälvs stad (–)
Romelanda landskommun
Hermansby landskommun (–)
Ytterby landskommun
Lyckeby landskommun (–)
Harestads landskommun (–)
Torsby landskommun (–)
Kareby landskommun (–)
Redigera Wikidata

Kungälvs landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Göteborgs och Bohus län, bildat som Inlands södra landsfiskalsdistrikt när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[2] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) ändrades distriktets namn till Kungälvs landsfiskalsdistrikt.[3] Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.

Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.[2]

Ingående områden

Den 1 januari 1929 (enligt beslut den 14 maj 1926 och 7 oktober 1927) lades Kungälvs stad under landsfiskalsdistriktet i samtliga hänseenden förutom i åklagarhänseende, där staden hade en egen anställd stadsfiskal.[4] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) ändrades situationen i staden så att den endast tillhörde landsfiskalsdistriktet i utsökningshänseende och behöll därmed en egen anställd stadsfiskal.[3] När den nya indelningen trädde i kraft ändrades situationen i staden så att den endast tillhörde landsfiskalsdistriktet i utsökningshänseende och behöll därmed en egen anställd stadsfiskal.[3] Från den 1 juli 1944 (enligt beslut den 30 juni 1944) tillfördes staden i alla hänseenden till landsfiskalsdistriktet.[5] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets indelning genom kommunreformen 1952 samt tillförseln av den upplösta Rödbo landskommun från Hisings landsfiskalsdistrikt.[6]

Från 1918

Inlands Södre härad:

Från 1929

  • Kungälvs stad (åklagarmyndigheten i staden utövades av en där anställd stadsfiskal).[4]

Inlands Södre härad:

Från 1 oktober 1941

  • Kungälvs stad (polis- och åklagarmyndigheten i staden utövades av en där anställd stadsfiskal).[3]

Inlands Södre härad:

Från 1 juni 1944

Inlands Södre härad:

Från 1 januari 1952

Källor

  • Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
  • Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
  • Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.

Noter

  1. ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 110. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b c d] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 116. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 167. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 107. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 134. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 1 juli 2023