Kunglig hovfotograf är en titel för den person eller det företag som vid ett eller flera tillfällen blir inbjuden att fotografera det kungliga hovet och kungafamiljen.^[1]

Sveriges första Kungl. hoffotograf var norrmannen Mathias Hansen (1823-1905).^[2] Omkring 1860 hade han sin ateljé vid Regeringsgatan 28.^[3] En annan tidig hovfotograf i Stockholm var den tyskfödde Johannes Jaeger, som i slutet av 1800-talet dokumenterade Stockholms slotts interiörer. Efter att Jaeger flyttat tillbaka till Tyskland 1890 fortsatte Ateljé Jaeger (som sedermera ägdes av bland annat Valentin Wolfenstein) som hovfotograf i ytterligare 60 år.^[4] Aron Jonason var hovfotograf åt Oscar II; han följde kungen på kungayachten Drott. Hovfotografen Lennart Nilsson dokumenterade det svenska kungahuset sedan 1940-talet.^[5]

Titeln Kunglig hovfotograf var ganska vanlig kring sekelskiftet 1900. Svenska Fotografers Förteckningar från 1899 och 1911 omfattar inte mindre än 65 verksamma hovfotografer i Sverige.

Ett urval i alfabetisk ordning

• Ferdinand Flodin (1863–1935)
• Ernest Florman (1862–1952)
• Curt Götlin (1900–1993)
• Bernhard Hakelier (1848-1910)
• Oscar Halldin (1873–1948)
• Herman Hamnqvist (1865–1946)
• John Hertzberg (1871–1935)
• Erik Holmén (1951)
• Selma Jacobsson (1899)
• Aron Jonason (1838–1914)
• Johannes Jaeger (1832–1908)
• Åke Lange (1909–1975)
• Lars Larsson (1858–1932)
• Erik Liljeroth (1958-1985)
• Petrus Pramm (1888–1940)
• Peter P Lundh (1865–1943)
• Lennart Nilsson (1922–2017)
• David Sorbon (1884–1946)

• Kunglig hovleverantör

• Rolf Söderberg, Pär Rittsel (1983). Den svenska fotografins historia. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91-34-50314-5 
• Petter Karlsson, Hasse Persson (2002). Lennart Nilsson, hans livs bilder. Stockholm: Bonniers Förlag. ISBN 91-0-057847-9 
• Gösta Flemming (2008). Centennium, fotografi i Sverige 1895-1974. Stockholm: Svenska Fotografers Förbund. ISBN 978-91-85448-12-8