Kommunalvalen i Sverige 1922 och 1923
Kommunalvalet i Sverige 1922 genomfördes under hösten 1922 och i mars 1923 i Stockholms stad. Vid detta val valdes kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige för mandatperioden 1923–1926/1927 i 1 117 av 2 515 kommuner. Valet påverkade också på sikt första kammarens sammansättning.
För att kommunfullmäktige skulle vara obligatoriskt behövde kommunen ifråga ett invånarantal högre än 1 500. Denna siffra överskred 889 kommuner, medan 117 valde att ha fullmäktige ändå. Utöver detta ägde 111 stadsfullmäktigeval och 62 municipalfullmäktigeval rum. De sistnämnda räknas dock inte med som "riktiga" kommunalval.
Stadsfullmäktigevalen
Stadsfullmäktigevalen
|
Parti
|
Röster
|
Mandatfördelning
|
Antal
|
%
|
+− %
|
Antal
|
+−
|
|
Socialdemokraterna
|
171 850
|
40,2
|
+0,6
|
1 161
|
+92
|
|
Allmänna valmansförbundet
|
165 845
|
38,8
|
-0,2
|
1 382
|
+113
|
|
Liberala samlingspartiet
|
61 439
|
14,4
|
-2,7
|
636
|
-71
|
|
Sveriges kommunistiska parti
|
23 505
|
5,5
|
+2,6
|
143
|
+16[1]
|
|
Sverges socialdemokratiska vänsterparti
|
2 392
|
0,6
|
+0,6
|
33
|
+33
|
|
Övriga partier
|
2 204
|
0,5
|
—
|
35
|
—
|
Antal giltiga röster
|
427 235
|
100
|
|
3 390
|
+148
|
Ogiltiga röster
|
2 292
|
|
Totalt
|
429 527 (41,7%)
|
Flera städer ingick inte i något av landstingen på grund av sin storlek. Vid valet 1922 och 1923 var dessa sex stycken av totalt 111 städer i landet; Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle. Denna särställning gjorde att städerna jämte landstingen fick delta i förstakammarvalen, där de valda stadsfullmäktigen agerade valmän. Ibland jämställs därför dessa stadsfullmäktigeval med landstingsval.
Källor
Noter
|
|