Klövsadel(s)kyrka var en, främst på Öland och i Norrland förekommande, egendomlig form av romanskakyrkor med två torn, ett i öster över koret och ett, som vanligt, vid kyrkans västra del. Klövsadelkyrkan har således ett lägre mellanparti mellan två högre ändpartier Den har alltså en viss likhet med en s.k. klöv-sadel, dvs den packsadel som användes som underlag för en klövjebörda på ett lastdjur, där bördan i möjligaste mån var fördelad lika på vardera sidan av djuret.
Medeltida klövsadelkyrkor
Medeltida klövsadelkyrkor betraktas inom forskningen som maktmanifestationer. De har i äldre studier associerats till militärt försvar, och har därför ofta beskrivits som försvarskyrkor, något som ifrågasätts av medeltidsarkeologen Mats Mogren (2000).[1]
Hälsingtuna kyrka i Hälsingland och Persnäs kyrka på Öland har ett torn vardera (västtornen) bevarade av de från början två på dessa ursprungliga klövsadelskyrkor. Dessutom anses Sköns gamla kyrka i Medelpad (Birsta), riven på 1800-talet, ha varit en klövsadelkyrka. Enligt en tolkning gjord på 1600-talet av Johan Bure skulle Skön ha varit en borg eller ett befäst hus som övergick till att bli kyrka.[källa behövs] Enligt legenden skall den norrländske stormannen Fale hin unge ha huserat där.