1959 debuterade Ekman med deckarromanen30 meter mord.[5] Fler deckare följde, och 1961 års Tre små mästare belönades med ExpressensSherlockpris.[6]
Åren 1974–1983 skrev Ekman en romansvit som inspirerats av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Sviten fick vid nyutgivning på 2000-talet samlingstiteln Kvinnorna och staden och är även känd som Vallmstasviten[7]. I Katrineholm har en mindre park i centrum kallats Springkällan; förebilden till Springkällan i Ekmans skrivande låg dock i parken ovanför Pingstkyrkan. Kulturhuset fick namnet Ängeln efter Änglahuset på Drottninggatan där Ekmans farmor bott. Det revs 1956.
1970 flyttade Ekman till Östersjäland utanför Härnösand och i början på 1980-talet till Valsjöbyn i Jämtland. Det norrländska landskapet, människorna och de förändringar som samhällets modernisering innebär blev ett viktigt tema i hennes författarskap, inte minst i den Augustprisbelönade[8]romanen Händelser vid vatten från 1993 och trilogin Vargskinnet (Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter) där den sista romanen utkom 2003. I Vargskinnet skildras utvecklingen i en fjällby, Valsjöbyn, under 1900-talet.
Ekman promoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1998. Den 6 oktober 2007 blev hon skoglig hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ekman promoverades med motiveringen en person som med fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog gett oss betraktelser som saknar motstycke. Det var första gången i modern tid som fakulteten för skogsvetenskap hedrat en författare. Hennes bok Hunden har översatts till och givits ut på älvdalska.
Schottenius, Maria (1992). ”Katrineholm och kvinnorna”. Att läsa världen (Göteborg, 1992): sid. 104-127.Libris9224447
Schottenius, Maria (1992). Den kvinnliga hemligheten: en studie i Kerstin Ekmans berättarkonst. Stockholm: Bonnier. Libris7148619. ISBN 91-0-055125-2 (inb.)
Vidare läsning
Andersdotter, AnnSofi (2005). Det mörka våldet: spåren av en subjektprocess i Kerstin Ekmans författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. Libris9759185. ISBN 91-7139-683-7
Höglund, Ingrid (1983). Några aspekter på formelement, kvinnosyn samt livssyn i Kerstin Ekmans romaner "Häxringarna", "Springkällan" samt "Änglahuset". Göteborg: Univ. Libris9219552
Kjersén Edman, Lena (2004). Fler systrar: kvinnliga författare från 1900-tal och 2000-tal. Lund: Bibliotekstjänst. Libris9731947. ISBN 91-7018-534-4
Lindhé, Cecilia (2008). Visuella vändningar: bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 46. Uppsala: Svenska litteratursällskapet. Libris10666062. ISBN 978-91-87666-32-2 (inb.)
Röster om Kerstin Ekman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i oktober 1992, Stockholm. Stockholm: ABF. 1993. Libris8360218. ISBN 91-574-3815-3 (korr.)