Vollmoeller, som var filosofie doktor, anslöt sig till de av Stefan George och Hugo von Hofmannsthal givna förebilderna i lyrik och dramatik. Av hans verk kan nämnas de melodiska, men föga originella diktsamlingarnaParcival, Die frühen Gärten (1903) och Das Buch der Landschaften (1904), det lyriska kärleks- och skräckdramatCatharina, Gräfin von Armagnac, und ihre beiden Liebhaber (1903), sorgespeletAssiis, Fitne und Sumurud (1904), enaktarenGiulia (1905), lustspeletDer deutsche Graf (1906), alla tre starkt erinrande om Hofmannsthal, sagospeletWieland (1910), ett försök att komma ifrån förebilderna, i vilket han flyttade Völundssagan till London i hans egen tid, Das Mirakel (1912, uppförd i Stockholm 1917 av Reinhardt), efter medeltida förebild, och "en gammaldags komedi", Onkelchen hat geträumt (1918), efter en novell av Dostojevskij. Under många år levde han huvudsakligen i Italien, från 1919 i Venedig, där han hyrde ett palats. Efter att hans egendom konfiskerats flyttade han 1939 till USA.