Kärnkraft eller atomkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor (fission; framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atomkärnor (fusion; väte). Ordet förekommer i svenska media först 1968.[1]
Neutroner och protoner (nukleoner) i atomkärnan hålls ihop av den fundamentala kraft som kallas stark växelverkan. En atomkärna är ett system som strävar efter så låg energinivå som möjligt i form av bindningsenergi. De kärnor i naturen som har lägst energinivå, är därmed stabilast, de som är ungefär av samma storlek/viktförhållande som järn har lägst energinivå på atomnivå. Tyngre och lättare kärnor har därför i någon mening ett överskott på bindningsenergi. Denna obalans kan teoretiskt sett användas på två sätt för att utvinna energi, med fission och fusion. Fission utnyttjar att vissa kärnor som är tyngre än järn kan bli stabilare genom att klyvas och att processen avger överskottsenergi. Fusion utnyttjar det omvända förhållandet, att vissa atomkärnor som är lättare än järn kan göra sig av med sin överskottsenergi genom att atomkärnor slås ihop. Den hopslagna atomkärnan har sammantaget lägre energinivå än ursprungsatomkärnorna.
De kärnor som förbrukats i en viss kärnreaktion och de som har bildats i samma reaktion väger totalt sett inte lika mycket. Skillnaden i massa motsvarar den avgivna energin enligt Albert Einsteins berömda ekvation E=mc2.
I dagligt tal brukar man mena fissionskraft när man talar om kärnkraft, då fusionskraftverk ännu (2019) inte har kunnat konstrueras. De experiment som genomförts, på till exempel JET, har krävt mer energi än vad de frigjort. Projektet ITER är ett ambitiöst utvecklingsprojekt som (2019) är under uppförande i Frankrike, men inte heller detta är ett kraftverk med någon elproduktion, utan en experimentell prototyp där man testar och utvecklar olika delmoment i fusionsprocessen.[2]
Fission innebär klyvning av tunga atomkärnor som till exempel vissa isotoper av uran, torium eller plutonium. Fission kan uppstå spontant eller induceras genom att atomkärnan bestrålas med neutroner. Atomkärnor som kan klyvas kallas fissionabla. Atomkärnor som dessutom kan upprätthålla en nukleär kedjereaktion (kriticitet) kallas fissila (klyvbara). Atomkärnor som kan bli fissila genom neutronabsorption kallas fertila.
Då en klyvbar atomkärna träffas av en neutron och klyvs, sänder den i typiska fall ut två eller tre nya neutroner. Dessa kan klyva ytterligare atomkärnor och på så sätt skapa en kedjereaktion. Ett system innehållande fissila atomkärnor i en sådan konfiguration att en kedjereaktion kan skapas, upprätthållas och kontrolleras benämns kärnreaktor eller bara reaktor. För att kontrollera eller stoppa kedjereaktionen i en reaktor använder man någon neutronabsorbator (vanligen bor, kadmium eller hafnium) till exempel i så kallade styrstavar.
Neutronernas hastighet bestämmer deras rörelseenergi och deras förmåga att klyva olika typer av atomkärnor. Med några få undantag använder de kraftproducerande reaktorerna i världen så kallad termiska neutroner (med energier omkring 0,025 eV) för att klyva bränslets atomkärnor. De neutroner som sänds ut vid fissionen är dock i genomsnitt mycket snabbare och måste bromsas in. Denna inbromsning åstadkoms genom att låta neutronerna krocka med andra atomer i ett så kallat moderatormaterial och därmed ge ifrån sig en del av sin rörelseenergi. Bra moderatorer är i första hand de med atomkärnor som är ungefär lika stora som en neutron, som till exempel väte eller dess isotop deuterium (som ger tungt vatten i förening med syre). Kol är dock också en god moderator.
I fusion slås lätta atomkärnor ihop och bildar en tyngre. Exempelvis kan kärnor av väteisotoperna deuterium (D) och tritium (T) slås ihop och bilda heliumkärnor samt neutroner. Då de båda atomkärnorna är positivt laddade måste man vid en fusionsreaktion övervinna coulombkraften så att den starka kärnkraften kan ta över på kortare avstånd. Detta kräver högt tryck och hög temperatur. Vid dessa förutsättningar har atomkärnor och deras elektroner separerats och materien bildar ett plasma. För att behålla den höga temperaturen och trycket under reaktionen måste plasmat hållas ihop av någon yttre kraft, inneslutas. Detta åstadkoms naturligt i stjärnors inre med hjälp av den starka gravitation som råder där. I konstgjord fusion på jorden hålls plasman istället ihop av intensiva laserpulser (inertiell inneslutning) eller starka magnetfält (magnetisk inneslutning).
Fusionsforskning har pågått sedan 1951 men har inte lett till någon produktion av användbar energi. Detta beror i första hand på svårigheten i att innesluta plasmat under kontrollerade former under så lång tid att betydande mängder fusionsenergi kan frigöras. Fusionsanläggningar som bygger på magnetisk inneslutning har antagligen kommit längst i denna strävan, till exempel Joint European Torus i England och Tore supra i Cadarache Frankrike. I Cadarache kommer också fusionsexperimentet ITER att byggas upp. Enligt nuvarande (2018) tidplan kommer den att uppnå "first plasma" 2025 och påbörja "Deuterium-Tritium-drift" 2035.[2]
Magnetisk inneslutning kräver generering av magnetfält med hjälp av starka elektriska strömmar i supraledare. Dessa måste kylas till mycket låga temperaturer. Då plasmat samtidigt är extremt varmt kommer en sådan fusionsreaktor därför att ha mycket stora inbyggda temperaturgradienter vilket ställer extremt höga krav på konstruktionsmaterialen.
De allra första lyckade experimenten med nukleär fission utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann.
Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen. Den första självuppehållande nukleära kedjereaktionen skapades av Enrico Fermi den 2 december 1942 och reaktorer baserade på hans forskning användes för att tillverka plutoniumet som användes i Fat Man-bomben som fälldes över Nagasaki, Japan.
I ett tal ("Atoms for peace") i december 1953 av USA:s president Dwight D. Eisenhower, förklarade han den amerikanska regeringens stöd för internationellt användande av kärnkraft. Den 27 juni 1954 startades det första kärnkraftverket i Obninsk, Ryssland. Reaktorn var grafitmodererad, vattenkyld och hade en kapacitet på 5 megawatt (MW). Världens första kommersiella kärnkraftverk, Calder Hall i Sellafield, England öppnades 1956. Det var en gaskyld magnoxreaktor med en kapacitet på 50 MW (senare 200 MW). 1957 startades Euratom och det internationella atomenergiorganet (IAEA).
Den sammanlagda kapaciteten hos världens kärnkraftverk ökade snabbt. Från mindre än 1 gigawatt (GW) 1960 till 100 GW i slutet på 1970-talet och 300 GW i slutet på 1980-talet. Sedan dess har kapaciteten ökat långsammare till ett sammanlagt värde av 372 GW (dock bara inräknat det som är övervakat av IAEA) i slutet av 2007[3]. Under 1970- och 1980-talen medförde ökande byråkrati fördyringar och längre konstruktionstider i bland annat USA, vilket gjorde kärnkraftverksinvesteringar mindre attraktiva.
Folkrörelser mot kärnkraft bildades och kärnkraftsmotståndet tog fart under den sista tredjedelen av 1900-talet, i Sverige i form av "Folkkampanjen Nej till kärnkraft". Man protesterade mot kärnkraften på grund av olycksrisken, riskerna för kärnvapenspridning och problemen kring slutförvaringen av det radioaktiva avfallet. Olyckorna på Three Mile Island (1979) och i Tjernobyl (1986) bidrog till att stoppa utbyggningen av kärnkraften i flera länder. Österrike (1978), Sverige (1980) och Italien (1987) och Polen[4] beslutade i folkomröstningar att avsluta eller gradvis avveckla kärnkraftsprogrammen där. Drivet bland annat av oro för växthuseffekten har kärnkraften sedan millennieskiftet upplevt ett ökande intresse, men Fukushima-olyckan 2011 ledde till att bland annat Tyskland beslöt att avveckla kärnkraften. Idag är intresset för kärnkraft stort främst i Asien, där bland annat Kina, Indien, Turkiet, Ryssland, Sydkorea och Förenade Arabemiraten driver ambitiösa kärnkraftsprogram. I Europa är planerna på nya reaktorer framförallt koncentrerade till Östeuropa, bland annat Polen, Armenien, Bulgarien och Rumänien. I Västeuropa är det främst Storbritannien och Finland som har framåtsyftande kärnkraftsprogram.
Fissionskraftverk utförs nästan uteslutande som elproducerande kondenskraftverk och kan konstrueras enligt flera olika principer och därmed också kategoriseras enligt flera egenskaper, till exempel bränsle, moderator, reaktortemperatur eller kylmedium. När det gäller bränsle, kan man urskilja två huvudtyper: så kallade konsumerande reaktorer (engelska "burners"), där processen i allmänhet drivs av termiska neutroner och bridreaktorer (engelska "breeders"), vilka utnyttjar snabba neutroner. De senare är tekniskt avancerade och kommersiella reaktorer finns inte i drift. De kan förutom att klyva fissila kärnor genom neutronabsorption förvandla kärnor som torium eller uran-238, till fissilt bränsle, i det senare fallet plutonium. Produktionen av plutonium är också politiskt problematiskt, då ämnet kan användas för kärnvapen. Alla dagens snabbneutronreaktorer kyls med flytande metall och detta gäller även många av kommande fjärde generationens reaktorer.
Med kärnbränslecykeln avses den kedja av åtgärder och processer som bereder kärnbränsle till reaktorerna och tar hand om detta hela vägen från malmbrytning till avfallshantering.
Det vanligaste kärnkraftsbränslet är uran. Uran är ungefär lika vanligt som tenn, men förekommer sällan i höga koncentrationer, och endast en del isotoper kan användas i de normala reaktortyperna. Uran utvinns därför endast tillsammans med andra ämnen. För närvarande räknas områden med minst 0,1 procent uran som ekonomiskt försvarbara att utvinna uran från.
Med oförändrad bränsleförbrukning och prisnivå på uran, som de var år 2016, beräknades det finnas rimligt säkra uranfyndigheter för drift i ytterligare 80 år, och upp till 130 år om man även räknar med sannolika fyndigheter.[6][7]
På senare år har forskare ifrågasatt om tillgången till uran är tillräcklig för de satsningar på kärnkraft som görs i flera länder.[7][8]
Nuvarande lättvattenreaktorer kan inte använda bränslet effektivt, vilket bland annat leder till ett stort energiöverskott som inte nyttiggörs (kylvattnet kan inte användas för fjärrvärme, då kärnkraftverk placeras långt från större städer). En bättre reaktordesign eller upparbetning skulle reducera mängden överskottsmaterial och spillvärme och ge bättre användning av de tillgängliga resurserna.
Till skillnad från lättvattenreaktorerna, som använder uran-235 (0,7 procent av allt naturligt uran), använder bridreaktorerna uran-238 (99,3 procent av allt naturligt uran) som omvandlas till plutonium-239. Plutoniumproduktionen är problematisk, framförallt med tanke på kärnvapenspridning. Bernard Cohen uppskattade 1983 att det tillgängliga uranet skulle räcka i upp till fem miljarder år i dessa reaktorer, då han antar att man tack vare effektivare bränsleanvändning skulle ha råd att utvinna uran ur havsvatten.[9] Bridreaktorer har dock betydande material- och kylproblem.[10] För närvarande finns fyra bridreaktorer i Japan, Kina och Ryssland.[11] Den japanska reaktorn Monju har dock i stort sett aldrig fungerat, och ett slutgiltigt beslut om nedläggning fattades i december 2016.[12] Tidigare har elproducerande bridreaktorer [13] funnits i USA, Storbritannien, Kazakstan och Frankrike.
Ett annat alternativ vore att använda uran-233 som kan fås genom att låta torium-232 absorbera en långsam neutron. Torium är tre gånger vanligare än uran i jordskorpan, men trots forskning sedan 1944 har tekniken aldrig varit i närheten av ett kommersiellt genombrott. Fusionsreaktorer är tänkta att använda sig av deuterium och/eller tritium som bränsle. Deuterium kan utvinnas från havsvatten där det finns naturligt. Tritium framställs däremot ofta genom neutronaktivering av litium. Om man antar att energiförbrukningen ökar med 2 procent årligen, skulle de kända litiumlagren att räcka i 200 år, litium från havsvattnet skulle räcka i 700 år och en mer komplicerad process, som bara använder deuterium från havsvattnet, skulle räcka i 1100 år.
Naturligt uran innehåller 99,3 procent uran-238 och 0,7 procent uran-235, där det i stort sett enbart är uran-235 som är klyvbart. Det har konstruerats reaktorer som kan ha naturligt eller lågt anrikat uran som bränsle (till exempel CANDU, RBMK och svenska Marviken), men den låga halten komplicerar konstruktion, begränsar möjlig effekt och kräver korta intervall för bränslebyte (dygn eller veckor), vilket i praktiken kräver anordningar för bränslebyte under pågående drift. Nästan alla reaktorer byggs därför för anrikat uran, där man genom anrikning höjt andelen uran-235 till typiskt 3-5 procent.
Det använda kärnbränslet är radioaktivt avfall. Sådant avfall måste behandlas med stor försiktighet och eftertanke på grund av de långa halveringstiderna för en del av de radioaktiva isotoperna i avfallet. Nyligen använt avfall är så radioaktivt att en minuts strålning leder till döden, men radioaktiviteten avtar med tiden och efter 40 år är strålningsflödet en tusendel av vad det var när reaktorn stängdes, men behöver ändå vila i hundratusentals år för att återgå till en nivå motsvarande berggrunden. Slutförvaringen av radioaktivt avfall är en svår utmaning. Det mesta avfallet förvaras för närvarande i tillfälliga lagerutrymmen medan permanenta förvaringsalternativ diskuteras.[14]
Upparbetning kan återvinna upp till 95 procent av det kvarvarande uranet genom att blanda det med plutonium från använt kärnbränsle eller kärnvapen och omvandla det till MOX-bränsle. Upparbetning av använt bränsle från kärnkraftverk görs i stor skala i Sellafield i England, La Hague i Frankrike och Majak i Ryssland. Under de senaste åren har intresset för upparbetning minskat på grund av de fallande uranpriserna.[15] Upparbetning görs inte i USA på grund av oro för att det plutonium som produceras där ska användas i kärnvapen. I Sverige är upparbetningsanläggningar inte aktuella eftersom de kräver stora anläggningar och många transporter med starkt radioaktiva ämnen.[16]
Kärnkraften är en kontroversiell fråga på grund av dess risker och miljöpåverkan. Förespråkarna menar att utsläppen av växthusgaser är små. Miljörörelsen brukar främst lyfta fram uranbrytningen, risken för en olycka och förvaringen av avfallet som de största problemen.[17]
Uran är ett svagt radioaktivt grundämne som används för att tillverka bränsle till kärnkraftsreaktorer. Svensk erfarenhet finns från Ranstadsverket. Huvuddelen av radioaktiviteten från uranmalm kommer från diverse dotternuklider (sönderfallsprodukter), vilket gör att den radioaktiva strålningen är mindre i den behandlade uranen, där dessa separerats.[18]
Vid brytning av uranmalm måste hänsyn tas till att det då frigörs radioaktiva gaser, till exempel radon, och stora mängder radioaktivt damm släpps ut. Uranet bearbetas sedan i konverteringsanläggningar, där det binds i uranhexafluorid.
Nästa steg är anrikningen, där man höjer koncentrationen av uran-235 i blandningen. Det slutliga steget är omkonverteringen av uranhexafluorid till en stabilare form av uran och tillverkningen av själva bränslet. [19]
Hanteringen av det radioaktiva avfallet är ett av kärnkraftens största problem. Vanligen skiljer man mellan olika grupper av avfall, beroende på hur radioaktivt det är och hur lång halveringstiden är. För många typer av avfall räcker det med ett förvar på några hundra år för att radioaktiviteten skall klinga av. Sådant avfall uppstår också vid andra radiologiska tillämpningar[20].
För de använda bränslestavarna krävs dock mer avancerade lösningar. Först måste de mellanlagras i några tiotals år så att relativt kortlivade produkter kan klinga av och sluta avge restvärme. Om denna rest sedan inte betraktas som en resurs, behöver de lagras i runt hundratusen år, för att radioaktiviteten skall minska så att den blir jämförbar med bakgrunden. De metoder som idag anses som mest lovande är upparbetning och transmutation.[specificera källa] Där detta inte tillåtes av politiska skäl (på grund av miljörisker eller risk för kärnvapenspridning) återstår att lagra bränslet i berggrunden. Det land som 2012 kommit närmast en förvaringsanläggning är Finland, även om också Sverige tänker använda i princip samma metod med förvaring i kopparkapslar omslutna av bentonitlera nedgrävda i berggrunden.
Kärnkraft klassificeras som fossilfri energi, och ger låga koldioxidutsläpp (eng. low carbon energy).[21][22] Fossila bränslen kan emellertid förbrukas och koldioxidutsläpp kan uppkomma under flera steg i kärnkraftsprocessen, exempelvis under uranbrytning, konvertering, transporter, under den energikrävande anrikningen, byggande och rivning av reaktorer samt den långvariga avfallshanteringen. Utsläppen ligger långt under de för fossila källor, men är i samma storleksordning som utsläppen för förnyelsebara källor.[23][24]
Utsläpp av växthusgaser enligt IPCC 2014 Annex III
Kärnkraft får inte marknadsföras som koldioxidfri energi enligt svenska Konsumentverket.[25] Den tillhör icke förnybara energikällor,[26] och det finns en debatt om kärnkraft kan kallas hållbart energislag.
Uppvärmt vatten är det största utsläppet direkt vid normal drift från anläggningar med kallkondensor, som inte är placerade så att de kräver kyltorn. Processen att utvinna energi från en värmekälla (även kallat rankinecykeln) innebär att ångan behöver kylas ned. Floder är den vanligaste källan för kylvatten såväl som destination för överskottsvärmen. Förr fanns problem med att temperaturen på det utsläppta vattnet måste regleras för att undvika att döda fiskar och långtidsverkan av varmt vatten på ekosystem, men det problemet löstes genom att använda kyltorn. I till exempel Sverige används istället havsvatten som kylmedium. Havets lägre temperatur och större vattenmängd gör att man undviker en del av de problem, som finns med kärnkraftverk placerade vid floder.[27]
Behovet att kunna reglera utsläppstemperaturen begränsar också kapaciteten hos de kärnkraftverk, som är placerade vid floder. Extremt varma dagar, då behovet av ström i vissa länder är högt, kan kapaciteten på kärnkraftverket gå ner, eftersom kylvattnet blivit varmare än normalt och därför inte lika effektivt till kylning av kondensorn. Även kolkraftverk, oljeeldade, gaseldade och kombikraftverk har liknande problem med kylvatten, om också i mindre skala då sådana anläggningar tenderar att vara mindre och många drivs som kraftvärme för fjärrvärmeanläggningar. Detta är dock hittills mycket ovanligt vid kärnkraftverk. Exempel på denna lösning är Ågestaverket och Bilibino kärnkraftvärmeverk.
Fissionen producerar även radionuklider (radioaktiva isotoper), som hanteras på olika sätt. Radionuklider med kort halveringstid, exempelvis xenon-135 med en halveringstid på drygt 9 timmar och jod-131 med en halveringstid på 8 dygn, är i början kraftigt radioaktiva, men radioaktiviteten klingar snabbt av. Mer långlivade, som krypton-85 med en halveringstid på drygt 10 år, har lägre men varaktigare radioaktivitet. Jod-131 kan i viss mån samlas upp i avfallssystemet, men släpps också delvis ut i avfallet till luften[28]. Xenon och krypton är ädelgaser, som är tekniskt svåra att binda och lagra. Genom att fördröja utsläppen mekaniskt kan man dock minska utsläpp av de kortlivade radionukliderna påtagligt, En vanlig fördröjningsmekanism är att låta gaserna "sippra" igenom en stor tank fylld med sand[29]. Krypton-85 släpps helt enkelt ut[28]. Vid bränsleskador ökas utsläppen av radionuklider[28].
Kärnkraft är ett avancerat tekniskt system, som är vanligast i industriländer, framför allt i Nordamerika, Europa, Japan och på senare år i Asien. Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA finns det totalt 444 kärnreaktorer i drift runt om i världen, och 50 kärnreaktorer byggs.[30] Se också kärnkraft i Sverige.
Användandet av kärnkraft för elektrisk ström har både förespråkare och motståndare. Kärnkraftförespråkarna pekar bland annat på fördelarna med elproduktion med mindre utsläpp av koldioxid, den låga markanvändningen jämfört med andra elproduktionsmetoder, det låga antalet dödsfall orsakade av kärnkraft och den (nästintill) väderoberoende elproduktionen. Kärnkraftsmotståndarna menar bland annat att både för- och efterbehandlingen av kärnbränsle medför oacceptabla risker, miljömässigt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt.
Supreme law of Pakistan This article is about the current constitution of Pakistan, adopted in 1973. For the one adopted in 1956, see Constitution of Pakistan of 1956. For the one adopted in 1962, see Constitution of Pakistan of 1962. Constitution of the Islamic Republic of PakistanState emblem of PakistanOverviewJurisdiction PakistanCreated20 October 1972; 51 years ago (1972-10-20)Ratified10 April 1973; 50 years ago (1973-04-10)[1]Date effec…
Mapa do Brasil com as divisões municipais e as regiões metropolitanas em destaque (em vermelho o núcleo da RM e em amarelo os outros membros da RM). Situação em 2015. As regiões metropolitanas do Brasil são um conjunto de municípios limítrofes, organizados numa só área para integrar a organização, o planejamento e a execução de funções públicas de interesse comum. Atualmente, há 82 regiões metropolitanas no país, distribuídas por todas as grandes regiões do país. Elas sã…
La crisis climática es un término utilizado para describir el calentamiento global y el cambio climático y sus consecuencias. El término se ha utilizado para describir la amenaza del calentamiento global para el planeta e instar a una mitigación del cambio climático más agresiva.[1][2][3][4] Por ejemplo, un artículo de BioScience de enero de 2020 respaldado por más de 11.000 científicos en todo el mundo declaró que la crisis climática ha llegado y que se n…
1937 film by Victor Tourjansky The Lie of Nina PetrovnaDirected byViktor TourjanskyWritten byHans SzékelyT.H. RobertHenri JeansonStarringIsa MirandaFernand GraveyAimé ClariondAnnie VernayCinematographyCharles BauerCurt CourantEdited byBoris de FastMusic byJoe HajosMichel MicheletProductioncompanySolar FilmsDistributed bySolar FilmsRelease date7 September 1937Running time81 minutesCountryFranceLanguageFrench The Lie of Nina Petrovna (French: Le mensonge de Nina Petrovna) is a 1937 French drama …
Czech javelin thrower Barbora ŠpotákováBarbora ŠpotákováPersonal informationBorn (1981-06-30) 30 June 1981 (age 42)Jablonec nad Nisou, CzechoslovakiaHeight1.82 m (6 ft 0 in)[1]Weight80 kg (176 lb)[1]SportCountry Czech RepublicSportAthleticsEventJavelin throw Medal record Event 1st 2nd 3rd Olympic Games 2 0 1 World Championships 3 1 0 European Championships 1 1 2 Continental Cup 1 0 0 Universiade 1 0 0 Total 8 2 3 Olympic Games 2008 Beijing…
Một con đực Xylocopa virginica (ong Thợ mộc phương Đông) trên một cành Tử kinh (Cercis canadensis). Ong có thể chịu ảnh hưởng nghiêm trọng từ các hóa chất độc hại có trong môi trường của chúng. Các chất này bao gồm nhiều hóa chất tổng hợp khác nhau [1], chủ yếu là thuốc trừ sâu, cùng với nhiều loại hóa chất có nguồn gốc từ thực vật, chẳng hạn như ethanol sinh ra từ quá trình lên me…
Kian Fitz-JimDatos personalesNacimiento Ámsterdam, Países Bajos5 de julio de 2003 (20 años)Nacionalidad(es) NeerlandesaAltura 1,74 m (5′ 9″)Carrera deportivaDeporte FútbolClub profesionalDebut deportivo 2020(Jong Ajax)Club Excelsior RóterdamLiga EredivisiePosición CentrocampistaDorsal(es) 10Goles en clubes 4Trayectoria Jong Ajax (2020-2023) Ajax de Ámsterdam (2023) Excelsior Róterdam (2023-presente)[editar datos en Wikidata] Kian Fitz-Jim (Ámsterdam, Países Bajos, 5 …
Museum in Onomichi, Hiroshima Prefecture, Japan Nakata Museumなかた美術館General informationAddress6-11 Shiomi-chōTown or cityOnomichi, Hiroshima PrefectureCountryJapanCoordinates34°24′33″N 133°11′13″E / 34.409083°N 133.186978°E / 34.409083; 133.186978OpenedFebruary 1997WebsiteOfficial website Nakata Museum (なかた美術館, Nakata bijutsukan) opened in Onomichi, Hiroshima Prefecture, Japan, in 1997. The collection includes works by Corot, Renoir, C…
Waltham Forest redirects here. For the historic royal forest, see Waltham Forest (legal forest). London borough in United KingdomLondon Borough of Waltham ForestLondon borough Coat of armsCouncil logoMotto: Fellowship is LifeWaltham Forest shown within Greater LondonSovereign stateUnited KingdomConstituent countryEnglandRegionLondonCeremonial countyGreater LondonCreated1 April 1965Admin HQWalthamstowGovernment • TypeLondon borough council • BodyWaltham Forest London …
Maharashtra PoliceLogo dari Departemen Kepolisian MaharashtraSingkatanम.पो.[1]Mottoसद्रक्षणाय खलनिग्रहणाय (Sanskrit)Untuk melindungi yang Baik dan untuk menghancurkan yang JahatIkhtisarPersonelSuperintendent Polisi dan Diatasnya: 277Deputi Superintenden: 652Insepktur Polisi: 3530Asisten Inspektur Polisi: 4530Sub Inspektur: 7601 [2]Struktur yurisdiksiWilayah hukumMaharashtra, INMap of Maharashtra Police Department's jurisdictionLuas …
Australian politician Bernhardt Otto HoltermannHoltermann and the gold specimen discovered at Star of Hope Mine in 1872Born29 April 1838Hamburg, GermanyDied29 April 1885(1885-04-29) (aged 47)St Leonards, New South Wales, AustraliaResting placeSt Thomas's CemeteryOccupation(s)gold miner, businessman and politicianSpouseHarriet EmmettChildren6RelativesHugo Louis Beyers (brother-in-law and business partner) Bernhardt Otto Holtermann (29 April 1838 – 29 April 1885[1][2]) was a…
Women's sabre at the 2023 World Fencing ChampionshipsVenueMilan Convention CenterLocationMilan, ItalyDates24 July (qualification)27 July (final)Medalists Misaki Emura Japan Despina Georgiadou Greece Theodora Gkountoura Greece Yoana Ilieva Bulgaria← 20222024 → 2023 WorldFencing ChampionshipsÉpéemenwomenTeam épéemenwomenFoilmenwomenTeam foilmenwomenSabremenwomenTeam sabremenwomenvte The Women's sabr…
Women's team at the 2015 European GamesVenueBaku Crystal HallDates13–15 JuneCompetitors48 from 16 nationsMedalists GermanyShan Xiaona, Han Ying, Petrissa Solja NetherlandsLi Jiao, Li Jie, Britt Eerland Czech RepublicRenáta Štrbíková, Iveta Vacenovská, Hana Matelová2019 → Table tennis at the2015 European GamesSinglesmenwomenTeammenwomenvte Main article: Table tennis at the 2015 European Games The women's team in table tennis…
2018 fan-made recreation of the original film Shrek Shrek RetoldThe film's thumbnail on YouTube, featuring the titular character in various mediumsDirected byGrant DuffrinBased on Shrekby DreamWorks Shrek!by William Steig Produced byChristopher CarloneNolan CooneyJustin SilvermanBryan StickleyLee TerwilligerEdited byGrant DuffrinMusic by Peter Vartanian Kevin GonringOdithargeRyan DorinDJ DouggpoundChris CarloneRaymond AllenDamon ScottHelior ColoradoEsteban ProañoMarc MUrethra HeapDavid Liebe Ha…
Hwang during her later years Hwang Hye-seong (hanja: 黃慧性; July 5, 1920 – December 14, 2006) was a professor and researcher of Korean royal court cuisine. After studying in Japan, she learned Korean royal court cuisine from the last kitchen court lady, Han Hui-sun. She was a professor at Sookmyung Women's University, Hanyang University and Myongji University, and she was the Dean of the School of Home Economics at Sungkyunkwan University. In 1986, she was registered as an Important In…
This article needs additional citations for verification. Please help improve this article by adding citations to reliable sources. Unsourced material may be challenged and removed.Find sources: My Mistake Was to Love You – news · newspapers · books · scholar · JSTOR (December 2009) (Learn how and when to remove this template message) 1974 single by Diana Ross & Marvin GayeMy Mistake (Was to Love You)Single by Diana Ross & Marvin Gayefrom the…
Bramantyo SuwondoAnggota Dewan Perwakilan Rakyat Republik IndonesiaPetahanaMulai menjabat 1 Oktober 2014PresidenJoko WidodoPerolehan suara27.934 (2019) [1]Daerah pemilihanJawa Tengah VII Informasi pribadiLahir27 April 1993 (umur 30)JakartaKebangsaanIndonesiaPartai politik DemokratAlma materMonash UniversitySunting kotak info • L • B Bramanto Suwondo (lahir 27 April 1993) adalah seorang politikus Indonesia. Ia mencalonkan diri melalui Partai Demokrat pada…
Delta Cephei AB Data pengamatan Epos J2000.0 Ekuinoks J2000.0 Rasi bintang Cepheus Asensio rekta 22j 29m 10.27d Deklinasi +58° 24′ 54.7″ Magnitudo tampak (V) 4.07 (3.48–4.37) / 7.5 Ciri-ciri Kelas spektrum F5 Iab (F5Ib-G2Ib) / B7 Indeks warna U−B 0.36 Indeks warna B−V 0.60 Jenis variabel Cepheid AstrometriKecepatan radial (Rv)-16.8 km/sGerak diri (μ) RA: 16.47±0.69 mdb/thn Dek.:…
Bài này viết về một quân nhân người Việt Nam. Đối với những nhân vật cùng tên, xem Bùi Anh Tuấn (định hướng). Bài này có liệt kê các nguồn tham khảo và/hoặc liên kết ngoài, nhưng nội dung trong thân bài cần được dẫn nguồn đầy đủ bằng các chú thích trong hàng để người khác có thể kiểm chứng. Bạn hãy cải thiện bài này bằng cách thêm các chú thích.Bùi Anh TuấnThông tin cá nhânQuốc …
British online television series Extra GearGenreMotoringCreated byChris EvansDirected by Richard Down Simon Staffurth Toby Baker Presented by Rory Reid Chris Harris George Lewis Country of originUnited KingdomOriginal languageEnglishNo. of series4No. of episodes24ProductionExecutive producerMartin DanceProducers Richard Down Stephanie Fox Toby Brack Running time30 minsProduction companiesBBC / BBC StudiosBBC AmericaOriginal releaseNetwork BBC Three BBC iPlayer BBC Two (2017–2019) Release29 May…
هذه المقالة يتيمة إذ تصل إليها مقالات أخرى قليلة جدًا. فضلًا، ساعد بإضافة وصلة إليها في مقالات متعلقة بها. (مارس 2020) هيفاء بنت عبد العزيز آل مقرن مندوبة السعودية الدائمة لدى اليونسكو في المنصب14 يناير 2020 – الآن العاهل سلمان بن عبد العزيز آل سعود إبراهيم بن يوسف البلوي معلو…
Duchess of Anjou This article is about the Queen Consort of Naples. For other uses, see Yolande of Aragon (disambiguation). Yolande of AragonCountess of Maine, Provence and ForcalquierYolande of AragonDuchess consort of AnjouTenure2 December 1400 – 29 April 1417Born11 August 1381Zaragoza, Kingdom of AragonDied14 November 1442(1442-11-14) (aged 58)Saumur, FranceBurialCathédrale Saint-Maurice d'Angers, FranceSpouse Louis II of Anjou (m. 1400)Issue Louis III, …
American television series This article is about the E! TV series. For the Seinfeld episode, see The Soup (Seinfeld). For the South Korean film, see The Soup (film). This article needs additional citations for verification. Please help improve this article by adding citations to reliable sources. Unsourced material may be challenged and removed.Find sources: The Soup – news · newspapers · books · scholar · JSTOR (November 2015) (Learn how and when to remo…
Religious performance held in Hindu temples A bas relief at the 12th-century temple of Angkor Wat in Cambodia showing apsara temple dancers. Temple dance denotes a religious performance held in the temples, such as sadir, prescribed by Agamas (scriptures that codified temple rituals, etc.).[1][2] Traces of these ancient temple dances of India are seen in Bharatanatyam and Odissi.[3] The sacred Hindu temple dance used to be performed by devadasis and Mahari Dance, who were…
This article is part of a series on theCinema ofAustralia List of Australian films Early years and the Silent film era pre 1910 1910s 1920s The war years and post-World War II 1930s 1940s 1950s 1960s 1970s 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980s 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990s 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000s 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010s 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020s 2020 2021 2022…
This article is about the revenue block of Tamil Nadu, India. For other uses, see Ariyalur (disambiguation). Revenue block of Tamil Nadu, India 11°8′14″N 79°4′40″E / 11.13722°N 79.07778°E / 11.13722; 79.07778 Ariyalur block is a revenue block of Ariyalur district of the Indian state of Tamil Nadu.[1] This revenue block consist of 37 panchayat villages.[2] They are,[3] SI.No Panchayat Village 1 Alanduraiyarkattalai 2 Andipattakkadu 3 Aru…
Town in Saskatchewan, Canada Town in Saskatchewan, CanadaSturgisTownSturgisSturgis in SaskatchewanShow map of SaskatchewanSturgisSturgis (Canada)Show map of CanadaCoordinates: 51°56′17″N 102°32′24″W / 51.938°N 102.54°W / 51.938; -102.54CountryCanadaProvinceSaskatchewanCensus division9Rural MunicipalityPreeceville No. 334Post office Founded1908Incorporated (Village)1912Incorporated (Town)1951Government • TypeMayor-Council • MayorDon Olso…
Abū Ibrāhīm al-Hāshimī 2º Califfo dello Stato Islamico, già di Iraq e SiriaDurata mandato31 ottobre 2019 –3 febbraio 2022 PredecessoreAbu Bakr al-Baghdadi SuccessoreAbu al Hasan al Hashimi al Qurashi Dati generaliProfessioneTerrorista Abu Ibrahim al-Hashimi al-QurashiNascitaTell Afar, Ottobre 1976 Morte3 febbraio 2022 Cause della morteUcciso in un'operazione militare EtniaArabo[1] Iracheno ReligioneIslam sunnita Dati militariPaese servito Stato Islamico Fo…
Evi MasambaEvi MasambaLahirEvi Anggraini7 Mei 1991 (umur 32)Masamba, Luwu Utara, Sulawesi Selatan, IndonesiaNama lainEvi MasambaEvi DAPekerjaanAktrispenyanyiSuami/istriArief Hajrianto (m. 2018)[1]Karier musikGenreDangdutpoppop BugisrockInstrumenVokalGitarTahun aktif2015–sekarangLabelTrinity Optima ProductionStream EntertainmentPortrait ManagementSelosakti RecordsMicprojectMaksi MusicMOP MusicHITS Records Evi Anggraini (Bugis: ᨕᨙᨄᨗ ᨕᨁ…
У Вікіпедії є статті про інших людей із таким прізвищем: Бойко. Денис Бойко Денис Бойко Денис Бойко у 2018 р. Особисті дані Повне ім'я Денис Олександрович Бойко Народження 29 січня 1988(1988-01-29) (36 років) Київ, СРСР Зріст 197 см Вага 85 кг Громадянство Україна Позиція воротар …
Lokasi Pengunjung: 18.189.180.76