Joseph Unger

Joseph Unger
Född2 juli 1828[1][2][3]
Wien[2]
Död2 maj 1913[1][3][4] (84 år)
Wien[5]
Begravdgamla judiska avdelningen vid Zentralfriedhof Wien
Medborgare iKejsardömet Österrike och Cisleithanien
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningDomare, professor, pedagog, politiker, författare
Befattning
Ledamot av Niederösterreichs lantdag
Ordförande, Österrike-Ungerns högsta domstol
Ledamot av Abgeordnetenhaus
Ledamot av herrehuset (1869–)[6][2]
Minister (1871–1879)
ArbetsgivareWiens universitet
Karlsuniversitetet
Politiskt parti
Deutschliberale Partei
MakaEmma Augusta von Schey
Utmärkelser
Storkorset av Leopoldsorden
Storkors av Sankt Stefansorden
Redigera Wikidata

Joseph Unger, född 2 juli 1828 i Wien, död där 2 maj 1913, var en österrikisk rättslärd och politiker.

Unger blev 1852 juris doktor vid Wiens universitet. Efter att en kort tid ha verkat såsom akademisk lärare vid Karlsuniversitetet i Prag, återkallades han 1856 till Wiens universitet, i vars juridiska fakultet han 1857 blev ordinarie professor.

Då i början av 1860-talet frågan om Ungerns ställning i Österrike stod på dagordningen, uppträdde Unger till förmån för dess förening med Österrike till en dubbelstat, således i den riktning, i vilken frågan senare kom att lösas genom bildandet av Österrike-Ungern.

År 1869 inkallades han i det österrikiska riksrådets Herrenhaus och där blev han snart ledare för dess liberala parti och inträdde 1871 i ministären (kabinettet Adolf von Auersperg). Han nedlade sitt ministerämbete 1879, varefter han 1881 utnämndes till president i riksrätten.

Såsom rättslärd åtnjöt Unger stort anseende; man såg i honom en banbrytare inom den österrikiska rättsvetenskapen. Han utgav många juridiska arbeten, bland vilka det förnämsta är System des österreichischen allgemeinen Privatrechts (I–II, 1856–59; VI, 1864; flera upplagor). Die rechtliche Natur der Inhaberpapiere (1857), Schuldübernahme (1889) och Handeln auf eigene Gefahr (1891; tredje upplagan 1904) är också mycket kända.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6363twj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Unger, Joseph, vol. 49, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 63.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 63196.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 118117, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.parlament.gv.at , läst: 31 oktober 2019.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata