Jordbävningarna i Kalabrien 1783
Samtida gravyr.
Datum	Vårvintern 1783
Drabbade områden	Italien
Magnitud	5,9 - 7 Mw
Epicentrum	38°18′N 15°58′Ö / 38.30°N 15.97°Ö / 38.30; 15.97 38°13′N 15°38′Ö / 38.22°N 15.63°Ö / 38.22; 15.63 38°35′N 16°12′Ö / 38.58°N 16.20°Ö / 38.58; 16.20 38°46′N 16°18′Ö / 38.77°N 16.30°Ö / 38.77; 16.30 38°47′N 16°28′Ö / 38.78°N 16.47°Ö / 38.78; 16.47
Skador
Döda	50 000[1]

Jordbävningarna i Kalabrien var en serie jordbävningar som drabbade södra Italien under senvintern och våren 1783. De första två skedde 5 februari och 7 februari, den första på fastlandet och den andra i Messinasundet nära sicilianska kusten. Dessa skapade även kraftiga flodvågor som framförallt drabbade Messina. Totalt omkom 50 000 i jordbävningarna.

Jordbävningarna i Kalabrien väckte stort uppseende i det sena 1700-talets filosofiska diskurs kring naturkatastrofer, initierad av jordbävningen i Lissabon 1755. Händelsen förekommer som motiv hos skalden Bengt Lidner.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1783 Calabrian earthquakes, tidigare version.