Indragen i de politiskapartistriderna, flyttade han 1781 till London, upphörde med sin medicinska praktik och levde därefter på en årsränta, för vilken han sålt förlagsrätten till sina bitande paskiller.
Wolcott tog gärna kung Georg III:s besynnerligheter till mål för sin kvickhet (bland annat i The apple-dumplings of a king och The Lousiad, 1785), så att ministrarna sökte, om än förgäves, muta den närgångne skribenten för att bringa honom till tystnad.
Dessutom gycklade han med de lärde, med ministrarna, hovpoeterna och de akademiska målarna (Lyric odes to the royal academicians med mera). Wolcotts stil var späckad med lyckat burleska uttryck, men våldsam i personliga anfall, karikerande och ända till oanständighet grov. Hans skrifter, utgivna 1796 i 4 band, upplevde flera upplagor.