Johanna Eleonora De la Gardie

Johanna Eleonora De la Gardie
Född26 juni 1661[1][2]
Hamburg[1]
Död27 december 1708[1][2] (47 år)
Stockholms stad[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningHovdam[1][2], författare[1], poet[2]
MakeErik Stenbock
BarnBeata Elisabeth Stenbock (f. 1693)[3]
Hedvig Christina Stenbock (f. 1699)
Fredrika Vilhelmina Stenbock (f. 1701)[3]
FöräldrarPontus Fredrik De la Gardie[1][2]
Beata Elisabet von Königsmarck[2]
SläktingarEbba Maria De la Gardie (syskon)[1][2]
Redigera Wikidata

Johanna Eleonora De la Gardie, född 26 juni 1661 i Hamburg, död 27 december 1708 i Stockholm, var svensk grevinna, författare, poet och hovdam.

Biografi

Johanna Eleonora De la Gardie var dotter till greve Pontus Fredrik De la Gardie och Beata Elisabet von Königsmarck. Hon fick en "lärd" bildning med sin syster Ebba Maria De la Gardie, som även hon var omtalad för sin bildning och sin poetiska talang, och sina kusiner Amalia Wilhelmina Königsmarck och Maria Aurora Königsmarck. Johanna Eleonora De la Gardie blev hovfröken hos drottning Ulrika Eleonora den äldre 1680. Både hon och systern uppges som nära vän till och gunstling hos Ulrika Eleonora, men hon var även vän med drottning Hedvig Eleonora.

Under vintern 1683–1684 uppfördes den svenska urpremiären av Iphigenie av Racine av en grupp kvinnliga amatörer vid hovet under beskydd och uppmuntran av den svenska drottningen Ulrika Eleonora. Johanna Eleonora De la Gardie spelade Iphigenie, Amalia Wilhelmina Königsmarck Achilles, Aurora Königsmarck Clitemnestre, Augusta Wrangel Agamemnon och Ebba Maria De la Gardie Eriphile.[4] Detta var troligen den första pjäs som uppfördes exklusivt av kvinnor i Sverige.[5]

Johanna Eleonora gifte sig i Hamburg år 1691 med sin kusin, generallöjtnanten greve Erik Gustaf Stenbock, och följde honom till England, där de var bosatta till 1697, då de återvände till Sverige: under tiden i England blev hon vän med Maria II av England.

Johanna Eleonora De la Gardie skrev Portrait d’Ismène, "en fransysk pastoral i bunden och obunden stil", en minnesteckning över Ulrika Eleonora, samt N:o 225 i Stockholms Gesangbuch: "Weich, Falsche Welt". Hon finansierade andra författare och poeter och uppges ha varit lärare, inspiratör och gynnare av statsrådet och författaren Samuel Triewald, som en tid var informator i hennes hushåll.

Bibliografi

Psalmer

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] Axel Munthe, Johanna Eleonora De la Gardie, s. 724, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17380, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Johanna Eleonora De la Gardie 1661-06-26 — 1708-12-27 Poet, hovdam, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: JohannaEleonoraDelaGardie, läst: 31 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Samlaren / 21:a årgången. 1900
  5. ^ Lars Löfgren (2003). svensk teater. Stockholm: Natur och Kultur. Sid. 46. ISBN 91-27-09672-6
  6. ^ 1. Beredelse Psalmar emot döden i Projekt Runeberg

Vidare läsning

Auktoritetsdata