Jean-Emmanuel Gilibert

Jean-Emmanuel Gilibert

Jean-Emmanuel Gilibert, född 21 juni 1741, död 2 september 1814, var en fransk läkare, botaniker och politiker.

Studerade medicin i Montpellier 1760 — 1764.

Gift 1766 med Jeanne Catherine Baudot, dotter till kirurgen Jean-François Baudot.

Professor i Vilna i Litauen, vistades senare i Lyon, där han 1783 tjänstgjorde som läkare vid sjukhemmet Hôtel-Dieu.

Under franska revolutionen anslöt han sig till girondisterna och blev 1793 i februari vald till borgmästare i Lyon. Han hann emellertid aldrig tillträda befattningen, innan han anklagad som "folkets fiende" fängslades av Montaignarderna, som var motståndare till girondisterna. Frigavs i maj 1793.

Inom botaniken intresserade han sig särskilt för bladmossor, fröväxter, ormbunksväxter och svampar.[1]

  • Flora lithauanica inchoata (Beskriver 112 arter i 2 band, 1781-1782)
  • Indigatores Naturæ in Lithuania (1781)
  • Exercitium botanicum in Schola principe Universitatis Wilensis peractum (1782)
  • Histoire des plantes d'Europe (2 band, 1798), där han bland annat behandlat floran kring Lyon
  • Exercitia phytologica: quibus omnes plantae Europaeae (1792).
  • Histoire des plantes d’Europe (1798)
  • Médecin naturaliste ou Observations de médecine et d’histoire naturelle (1800)
  • Synopsis plantarum horti Lugdunensis (1810)

Gilibert beskrev sammanlagt 702 arter.[1]

De av Montpellier-botanikern Pierre Richer de Belleval tecknade planscherna till Frankrikes flora utgavs av Gilibert.

IPNI listar 150 arter i detta släkte.[2]

Auktorsnamnet Gilib. kan användas för Jean-Emmanuel Gilibert i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor

  1. ^ [a b] International Plant Names Index, betaversion [1]
  2. ^ Gilibertia [2]