Jan Erik Tage "Janne" Schaffer, född 24 september1945 i Sankt Görans församling, Stockholm,[1] är en svensk gitarrist och kompositör. Han är en av Sveriges mest ansedda elgitarrister. Han uppträder såväl som solist som gitarrist åt andra artister, både på scen och som studiomusiker, och förekommer på cirka 5000 inspelningar. Han har under sin karriär hunnit med uppdrag för bland andra Abba, Toto och Bob Marley samt för en uppsjö av svenska artister, bland andra Björn J:son Lindh och Ted Gärdestad, och har dessutom haft en betydande solokarriär.[2]
Biografi
Schaffer är son till Tage Schaffer (1908-1980) och pianopedagogen Berit Fåhraeus (1912-1990) och uppvuxen i Blackeberg i Stockholm. Han försökte sig på piano under skoltiden, men nådde ingen framgång. Det var först när han bytte till gitarr som han på allvar började utvecklas musikaliskt. Sin första gitarr tillverkade han i träslöjden i skolan. Det första bandet bildade han redan under skoltiden med kamrater från Blackeberg. Han var tillsammans med bland andra Ted Åström medlem i The Sleepstones och senare Attractions. Han spelade under 1960-talet även med artister som Gunnar Wiklund och Björn Skifs. Det ledde till arbete med än större artister, och han förekom som gitarrist på såväl Ted Gärdestads som Abbas skivor.[3]
1973 påbörjade han sin solokarriär och även samarbetet med Björn J:son Lindh, ett samarbete som fortgick ända till den sistnämndes död i december 2013. Schaffer har varit medlem i flera grupper, såsom Hörselmat som han startade 1973 tillsammans med J:son Lindh. Han har även varit med i grupperna Grapes of Wrath, Pop Workshop, Dynamite Brass, Opus III, Svenska Löd AB!, Baltik, Ablution, Mads Vinding Group, Midnattsensemblen Paramount, Ralph Lundsten And The Andromeda All Stars och Harlequin.[4] 1980 bildade Schaffer Electric Banana Band tillsammans med Lasse Åberg och Klasse Möllberg, där han komponerade melodier till Åbergs texter. Gruppen rönte enorma framgångar med låtar som "Banankontakt", "Olyckans sång" och "Zwampen".[5] Många av gruppens låtar handlar om miljö och natur. Schaffer har haft ett engagemang i miljöfrågor sedan 1960-talet, då han skrev en uppsats om Rachel Carsons bok Tyst vår.[6] Han har också medverkat som sig själv i en reklamfilm för Gevalia 2010.
Priser och utmärkelser
1989 – Grammis för ”Årets instrumentala produktion” med albumet Electric Graffiti[7]
2005 – Illis Quorum[9] med motivering bland annat att ”Janne Schaffer har publik i alla generationer och att han också är betydelsefull som pedagog och inspiratör”
Janne Schaffer är liksom en del andra gitarrister (Angus Young till exempel) känd för att uttrycka sig genom att grimasera när han spelar. I Schaffers fall sker detta genom att han rör tungan på ett karakteristiskt sätt.
Utrustning
Den elgitarr som Schaffer primärt använt sedan 30 år tillbaka, till exempel i sina framträdande med kultgruppen Electric Banana band, är en röd Larrivée med EMGsingle coil pickuper. Gitarren blev stulen i maj 2018 men återfanns i januari 2020.[12] En annan berömd gitarr ur Janne Schaffers samling är en Gibson Les Paul från 1959 som bland annat kan höras på den första soloplattan. I förstärkarväg är det Peavey som används mest.
