Jan-Erik Magnus Wallinder, född 7 juli 1915 i Stockholm,[3] död 13 mars 2006,[4] var en svensk arkitekt.
Jan Wallinders uppförda byggnader ligger i huvudsak i Göteborgsregionen, där han fick många uppdrag inom allmännyttan och den offentliga sektorn. Därtill kom han att specialisera sig inom service- och produktionsanläggningar och ritade bland annat vattentorn samt kraftanläggningen Åbyverket i Örebro.
Han samarbetade med Sven Brolid i en rad stora bostads- och centrumprojekt när Göteborg byggdes ut i bland annat Kortedala, Södra Järnbrott (Radiotorget), Södra Guldheden och Högsbotorp (Axel Dahlströms torg). Axel Dahlströms torg (1953–1955) planerades som ett stadsdelscentrum, ett så kallat "C-torg", vilket skulle utgöra ett socialt, kulturellt och kommersiellt centrum för ett befolkningsunderlag på cirka 9 000 personer.[8] Ett landmärke vid torget blev Wallinder och Brolids femton våningar höga punkthus. Wallinder ritade även stadsdelsbiblioteket.[5]
I Södra Guldheden ritade Wallinder tillsammans med Brolid bostäder och Doktor Fries torg. De niovånings punkthus som uppfördes 1950–1952 på Doktor Liborius gata i Guldheden efter Wallinders och Brolids ritningar har fått arkitektoniskt erkännande, genom sina två huskroppar, något förskjutna från varandra och förbundna med ett inglasat trapphus.[9][10] Duon Wallinder/Brolid låg bland annat bakom de uppmärksammade husen på Gregorianska och Julianska gatan i Kortedala. De trekantiga punkthusen i 11-12 våningar syns väl vid Göteborgs nordöstra horisont. De utgör Kortedalas högsta och mest karaktäristiska landmärken, och blev internationellt uppmärksammade för sin arkitektur.[11]
Bibliotek
Wallinder var engagerad i utformningen av bibliotek från 1940-talet och framåt. På Svenska Allmänna Biblioteksföreningens uppdrag tog han tillsammans med Nils Ahrbom fram en handbok. Det mynnade även ut i uppdraget att rita Karlskronas stadsbibliotek.[12] 1959 gav Wallinder ut boken Biblioteksbyggnader.[12] Ett annat stort biblioteksprojekt var Jönköpings stadsbibliotek som invigdes 1969. Han ritade även flera länktorn, bland annat Sätra radiolänktorn i Stockholm som uppfördes 1961.
Professor
Åren 1959–1980 var han professor i formlära vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Under denna tid arbetade han parallellt med sin arkitektverksamhet. Han ritade även administrationsbyggnaden vid den nordvästra entrén (mot Landala) 1961.[5] År 1962 invaldes han in i Konstakademien. Han var även engagerad i Stiftelsen Grez-sur-Loing där han var drivande kraft i restaureringen av pensionat Chevillon där den svenska konstnärskolonin verkat. Wallinder ritade även om byggnaden.[13]
Wallinder engagerades i Hagagruppen som deltog i skapandet av det nya Haga på 1980-talet. Bland Wallinders medarbetare fanns bland andra Bibbi Olsson. Wallinder ritade bland annat Hagaskolan. Bland hans sista verk blev restaureringen av Karl Johansskolan i Göteborg som hans läromästaren Asplund ritat.
Han gravsattes den 13 september 2006 på Stampens kyrkogård i Göteborg.[4] Han var gift med Marianne Landelius från 1940, dotter till generaldirektören Hugo Landelius.[7] Han ritade den egna Villa Wallinder i Göteborg.
^Göteborg när 40- och 50-talisterna växte upp - svartvita flygbilder från stadsbyggandet 1946-63, Stig Hammarsson & Oscar Bladh, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Göteborg 2008 ISBN 978-91-85305-63-6 s.58