Efter såväl vid Åbo som Uppsala universitet bedrivna studier blev han magister vid Åbo akademi 1741 och förordnades1742 till docent i filosofi där. Haartman blev 1750 vicebibliotekarie, extraordinarie professor i filosofi och lärdomshistoria 1756, professor i logik och metafysik 1767, 1770 adjunkt i teologi, extraordinarie i teologi 1772 samt fjärde teologie professor. Han blev 1776 biskop och prokansler i Åbo.[1]
Han utnämndes av Gustav III till en av kronprins Gustav Adolfs faddrar vid dennes dop den 10 november 1778 och fick vid drottningens kyrktagning den 27 december 1778 mottaga Gustav III:s faddertecken.
