Jacob Åkerman, född 28 oktober 1770 i Rone, Gotlands län, död 21 maj 1829 i Uppsala, var en svensk läkare.

Åkerman var son till kyrkoherden i Rone, Israel Åkerman och dennes hustru Kristina Amalia Toftén och gifte sig 1801 med Gustafva Acrel, dotter till Johan Gustaf Acrel och Anna Margareta Borell.^[1] Åkerman blev student vid Uppsala universitet 1784, tjänstgjorde 1790 som läkare vid Västra armén samt promoverades till medicine doktor 1793. Han blev tillförordnad prosektor i Uppsala 1797 och anställdes samtidigt som kirurg på Akademiska sjukhuset. År 1805 utnämndes han till professor i anatomi och kirurgi. Han var universitetslärare i tjugofyra år, varav tre år (1812–1814) även intendent vid Sätra hälsobrunn i Västmanland. Åkerman invaldes 1822 som ledamot nummer 401 av Kungliga Vetenskapsakademien. Under hans presidium utgavs 64 akademiska disputationer; dessutom offentliggjorde han några iakttagelser i "Acta Societatis scientiarum Upsaliensis" liksom i Svenska läkaresällskapets handlingar. Jacob Åkerman är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.^[2]

• Åkerman, Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)