- För andra betydelser, se Ili (olika betydelser).
Ili är en autonom prefektur i provinsen Xinjiang i Kina. Det är den enda prefekturen i Kina som är vigd åt den kazakiska minoriteten. Ili gränsar till Mongoliet, Ryssland och Kazakstan.
Historia
Fram till 600-talet behärskades nuvarande Ili av det nomadiska, turkiska Wusunfolket. Så småningom kom det att bli en del av Dzungariet. Mellan 1100-talet och 1300-talet hörde området till Kara-Khitan-khanatet, till dess Djingis khan erövrade regionen. Ili kom därefter att bli hemort för de mongoliska khanerna.
Någon gång på 1500- eller 1600-talet hamnade Ili åter under dzungarernas kontroll som en del av Dzungariet. 1755 erövrades ili av den kinesiska Qingdynastin. Ili blev huvudsäte för den kinesiska administrationen och militären i Xinjiang.
Ett uiguriskt uppror 1864 ledde till att ett tillfälligt sultanat, Taranchi-sultanatet, upprättades. Sultanatet annekterades av Ryssland 1871 och återlämnades till Kina 1881. Efter Qingdynastins fall lydde Ili i likhet med övriga Xinjiang under olika krigsherrar som ofta hade täta band med Sovjetunionen. Under 1940-talet ingick Ili i Östturkestan tillsammans med Tarbagatay och Altay. 1949 införlivades Ili med Folkrepubliken Kina.
På grund av försörjningsproblemen som följde i det Stora språngets spår flydde 60.000 kazakher till Sovjetunionen 1962 i det om kallats "kazakhernas exodus".[1]
Administrativ indelning
Den administrativa indelningen av Ili är en smula komplex, då den norra delen av den autonoma prefekturen Ili i sin tur innehåller två mindre prefekturer, Tarbagatay och Altay.
I söder består Ili av ett antal mindre administrativa enheter på häradsnivå: residensstaden Yining (Gulja), Kuytun, Yining, Huocheng, Tokkuztara, Künes, Zhaosu, Tekes, Nilka och Sibe-folkets autonoma härad Qapqal.
![]()
|
| Nr
|
Namn
|
Kinesiska
|
Pinyin
|
Uiguriska (arabisk skrift)
|
Uiguriska (latinsk skrift)
|
Kazakhiska (arabisk skrift)
|
Befolkning (2003)
|
Yta (km²)
|
Befolkningstäthet(/km²)
|
| *
|
Altay prefektur
|
阿勒泰地区
|
Ālètài Dìqū
|
تارباغاتاي ۋىلايىتى
|
Altay Wilayiti
|
ئالتاي ۋىلايىتى
|
561,667
|
117,800
|
5
|
| Tarbagatay prefektur
|
塔城地区
|
Tǎchéng Dìqū
|
تارباغاتاي ۋىلايىتى
|
Tarbaghatay Wilayiti
|
تارباعاتاي ايماعى
|
892,397
|
104,546
|
16
|
| 1
|
Yining stad
|
伊宁市
|
Yīníng Shì
|
غۇلجا شەھىرى
|
Ghulja Shehiri
|
قۇلجا قالاسى
|
430,000
|
629
|
684
|
| 2
|
Küytun stad
|
奎屯市
|
Kuítún Shì
|
كۈيتۇن شەھىرى
|
Küytun Shehiri
|
كۇيتۇن قالاسى
|
300,000
|
1,171
|
256
|
| 3
|
Yining härad
|
伊宁县
|
Yīníng Xiàn
|
غۇلجا ناھىيىسى
|
Ghulja Nahiyisi
|
قۇلجا اۋدانى
|
360,000
|
4,486
|
80
|
| 4
|
Qorghas härad
|
霍城县
|
Huòchéng Xiàn
|
قورغاس ناھىيىسى
|
Qorghas Nahiyisi
|
قورعاس اۋدانى
|
360,000
|
5,466
|
66
|
| 5
|
Tokkuztara härad
|
巩留县
|
Gǒngliú Xiàn
|
توققۇزتارا ناھىيىسى
|
Toqquztara Nahiyisi
|
توعىزتاراۋ اۋدانى
|
160,000
|
4,124
|
39
|
| 6
|
Künes härad
|
新源县
|
Xīnyuán Xiàn
|
كۈنەس ناھىيىسى
|
Künes Nahiyisi
|
كۇنەس اۋدانى
|
300,000
|
7,583
|
40
|
| 7
|
Mongolküre härad
|
昭苏县
|
Zhāosū Xiàn
|
موڭغۇلكۈرە ناھىيىسى
|
Mongghulküre Nahiyisi
|
موڭعۇلكۇرە اۋدانى
|
160,000
|
10,465
|
15
|
| 8
|
Tëkes härad
|
特克斯县
|
Tèkèsī Xiàn
|
تېكەس ناھىيىسى
|
Tëkes Nahiyisi
|
تەكەس اۋدانى
|
160,000
|
8,080
|
20
|
| 9
|
Nilka härad
|
尼勒克县
|
Nílèkè Xiàn
|
نىلقا ناھىيسى
|
Nilqa Nahiyisi
|
نىلقى اۋدانى
|
160,000
|
10,130
|
16
|
| 10
|
Sibe-folkets autonoma härad Qapqal
|
察布查尔锡伯自治县
|
Chábùchá'ěr Xībó Zìzhìxiàn
|
ئاپتونوم يېزىسى چاپچال شىبە
|
Chapchal Shibe Aptonom Nahiyisi
|
شاپشال سىبە اۆتونوميالى اۋدانى
|
170,000
|
4,489
|
38
|
Källor
- ^ Yang, Jisheng, Tombstone: the great Chinese famine, 1958-1962 (New York: 2013), s. 473.
.png)
