Hällefors–Fredriksbergs Järnvägar

Hällefors-Fredriksbergs järnväg
Head station
Neva
Station on track
Tyfors
Station on track
Annefors
Station on track
Fredriksberg
Station on track
Hösjöheden
Station on track
Gravendal
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "STR+r"
Straight track Station on track
Strömsdal
Straight track Unknown BSicon "ABHFl+l" Unknown BSicon "lBHF~R"
Lövsjöväxeln
Straight track Station on track
Palahöjden
Straight track Station on track
Nittkvarn
Straight track End station
Hörken
Station on track
Pantsartorp
Station on track
Silkesdamm
Station on track
Sävenfors
Station on track
Käxtjärn
Straight track Head station
Sikfors
Unknown BSicon "ABZg+l" One way rightward
Station on track
Gäddsjön
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "STR+r"
End station Straight track
Hällefors
End station
Hammarn

Hällefors-Fredriksbergs järnvägar (HFJ) omfattade järnvägssträckorna Neva – Fredriksberg – Hörken (Säfsnäs järnväg eller Säfsbanan) och Hällefors – Gravendal. Spårvidden var 802 mm.

Säfsnäs Järnväg. Karta 1926.

Historik

Annefors/Fredriksberg - Hörken

I Sävsnäsverkens regi byggdes från och med 1875 den smalspåriga 802 mm-järnvägen Säfsnäs järnväg från Fredriksberg till Hörken på Bergslagsbanan, den så kallade Säfsbanan.

Banan byggdes i två avsnitt, Hörken-Gravendal av Gravendalsverken och Gravendal-Annefors (Fredriksberg) av Fredriksbergs bruk. Kostnaden för den färdiga järnvägsanläggningen bokfördes till 1 212 707:70 kr.

Första tåget gick 1876, men banan blev fullt färdigställd först 1879.[1] 1876 är noterat ”den 3 maj gick första tåget till Hålldammen”. Trafiktillstånd erhölls den 23 augusti 1878 från Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen sedan man åtgärdat en del brister, som påpekats i ett syneprotokoll den 20 september 1877. Den 30 september 1879 utfärdade samma styrelse ett avsyningsintyg där Säfsnäs järnväg förklarades helt färdigställd.

På denna bana fanns Lövsjöväxeln som hade den ovanliga lösningen med sicksackspår, där tåget byter riktning, för att klara en höjdskillnad.

Fredriksberg - Neva

Genom övertagande av en tidigare industribana och en del nyanläggningar fick Fredriksberg även järnväg till Neva på Inlandsbanan, via Annefors och bruket i Tyfors.

Hällefors - Gravendal

1930 öppnades en ny linje från Gravendal till Hällefors eftersom trafiken huvudsakligen berörde Hällefors Bruk. Linjerna samlades hädanefter under bolagsnamnet Hällefors-Fredriksbergs järnvägar (HFJ).

Bakgrunden till bygget av den nya linjen var att medel från Statens arbetslöshetskommission (AK) kunde användas. Kostnaden 1,5 miljoner kr delades mellan kommissionen och Hällefors Bruk, HBA. Arbetena började 1928. På några kortare delsträckor användes en befintlig banvall som tillhörde HBA:s Hellefors Bruksbanor. Banan invigdes på hösten 1930, och från statens sida deltog socialminister Sam Larsson.

Efter att linjen Gravendal till Hällefors öppnades kom banan mellan Gravendal och Hörken snabbt att bli en trafiksvag bibana och den lades därför ner 1940.

HFJ var alltid främst ett godstrafiknät och persontrafiken på dessa banor var aldrig stor - persontrafiken ombesörjdes stundtals av en ombyggd buss med plats för endast 13 resande. Från år 1954 upphörde järnvägen att vara öppen för allmän trafik och med Hällefors Bruks AB som ägare och enda kund bedrevs trafiken vidare några år. Banan västerut till Neva lades ned årsskiftet 1963/64 då den enda trafiken på banan lika väl kunde omdirigeras mot Hällefors. Linjen mot Hällefors lades slutligen ner i juli 1970 varefter spåren rev upp. Dessa är idag till stor del ombyggda till gång- och cykelvägar.

Bilder

  • Strömsdals järnvägsstation med Hyttsjön i förgrunden. Till vänster SVJ:s lok nr 5 med tåg.
    Strömsdals järnvägsstation med Hyttsjön i förgrunden. Till vänster SVJ:s lok nr 5 med tåg.
  • Strömsdals lokstall med personal och loket "Fredriksberg" inköpt 1875
    Strömsdals lokstall med personal och loket "Fredriksberg" inköpt 1875
  • En motorvagn från HFJ, numera i drift vid Östra Södermanlands Järnväg
    En motorvagn från HFJ, numera i drift vid Östra Södermanlands Järnväg
  • Säfsbanan idag mellan Fredriksberg och Tyfors. Banvallen används som gång- och cykelväg.
    Säfsbanan idag mellan Fredriksberg och Tyfors. Banvallen används som gång- och cykelväg.

Referenser

  1. ^ ”Säfsen Järnvägsbilder, utdrag”. Säfsnäs Hembygdsförening. 1990. Arkiverad från originalet den 30 september 2011. https://web.archive.org/web/20110930174032/http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=3878. Läst 4 november 2008, 16 april 2010. 
  • Sundström, Erik; Eriksson, Hans (2003). ”Säfsnäs järnväg”. Smalspår och sjöfart i Bergslagen : 802-banorna. Malmö: Stenvall. sid. 82-127. Libris 9471129. ISBN 91-7266-160-7 
  • Svenska järnvägsföreningen 1876-1926 : minnesskrift. D. 4, Järnvägshistoriker. Stockholm: Svenska järnvägsfören. 1926. sid. 136-156. Libris 644101 
  • Säfsen : järnvägsbilder. Fredriksberg: Säfsen fotodokumentation. 1996. Libris 2327716 

Vidare läsning

  • De Verdier, Helmer (1939). Säfsnäs järnvägs historia intill år 1926. Filipstad: Bronellska bokh :s tr. Libris 1362967 
  • Godlund, Sven (1974). Säfsnäs- och Hälleforsjärnvägarna : exempel på initiativ och kontakter, spridningsförlopp och tekniska lösningar under ekonomiska restriktioner. Meddelanden från Göteborgs universitets geografiska institutioner. Ser. B, 0346-6663 ; 35. Göteborg. Libris 616215 
  • ”Säfnäsverkens järnväg”. Strömsdal  : en hyttbygd i Säfsen. Ludvika: Strömsdals hembygdsvänner. 1991. Libris 2224594. ISBN 91-630-0497-6 

Externa länkar