En hushållsskola är en typ av utbildningsinstitution i huslig ekonomi.

De första hushållsskolorna i Sverige inrättades under 1860-talet, och hade ursprungligen till huvudsaklig uppgift att utbilda tjänsteflickor. Från 1920-talet skilde man mellan hushållsskolor, som var skolor för utbildning av husmödrar med en utbildning från några månader till ett år, och fackskolor i huslig ekonomi, med en utbildning på mellan ett och ett halvt till två och ett halvt år.^[1] Från 1906 utgick statsbidrag till vissa av skolorna.^[2] I Sverige efter 1921 kunde hushållsskolorna även bedrivas i kommunal regi. De sågs som en alternativ väg till utbildning vid sidan om lärlingsskolor och yrkesskolor. Syftet var att unga kvinnor skulle få en ”någorlunda fullständig husmodersutbildning”.^[3] De undervisade i många ämnen, som sömnad, städning, ekonomi, matlagning med mera. Kvaliteten var för tiden god, men efterhand samhället förändrades, fick de färre och färre elever. Detta ledde till att det i dag knappt finns några kvar i Sverige.

Exempel på hushållsskolor var Beata Bergströms Hushållsskola och Matservering i Falun, som grundades av Beata Bergström (1864-1949) på 1890-talet;^[4] de så kallade Margaretaskolorna, Jenny Åkerströms hushållsskola, Idas skola i Jönköping, Ulrika Kullgrens hushållsskola, Stina Rodenstams slöjd- och hushållsskola, Skarhults hushållsskola eller Högre lärarinneseminariets hushållsskola.

Bland hushållsfackskolorna märktes Statens skolköksseminarium och Ateneum i Stockholm, Fackskolan för huslig ekonomi, Seminariet för huslig ekonomi i Göteborg samt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium i Rimforsa.^[5]

• Winblad, Ewonne. (2008) frälst, förmögen, förskingrad. Stockholm: Bonnier.
• Sollbe, Barbro (2009), flera försök med hushållsskolor. (gd.se/folkfamilj/folksant)