År 1860 hade Västra stambanan dragits fram till Stockholm. På den igenfyllda marken vid sjön Fatburen på Södermalm invigdes huvudstadens första järnvägsstation. I anslutningen till stationen lät man uppföra Södermalms första riktiga hotell för de resande. 1861 invigdes Hôtel Götheborg vid Bangårdsgatan 12 i det tidigare kvarteret Nederland.
Byggnadsritningarna som finns bevarade är osignerade men upprättades troligen av husets byggherre och byggmästareErik Olof Åkerlund. I bottenvåningen inreddes matsal, schweizeri, sockerbageri och kök. En till två trappor upp fanns enkelrum med kakelugn för gästerna. I en lanternin på taket hängde en vällingklocka och under den visade ett urverk tiden. På fasaden återfanns inskriptionen Bangårdshotell.[1]
Själva resanderummen blev aldrig någon riktig succé, även om restaurangen var lönsam. Troligtvis ville tågresenärerna hellre logera nere i själva staden snarare än dessa då relativt lantliga omgivningar. Då sammanbindningsbanan stod klar och då Stockholms centralstation invigdes 1871 var bangårdshotellets öde beseglat.[2]
1878 flyttade Lindgrenska trasskolan in i lokalerna, och en ny byggnad med skolsalar och elevrum tillkom.[1] I skolan fanns plats för ett trettiotal pojkar. 1910 drog Stockholms stads barnavårdsnämnd in sitt årliga understöd varvid inrättningen lades ned.[3] Byggnaden omvandlades då till bostadshus.
Norén, Karl-Gunnar; Löfgren Christer (2014). Stockholm nyss: om förändringar i stadsmiljön. Stockholm: Nielsen & Norén. Libris14968429. ISBN 9789197919760
