Ben McLachlan och Jan-Lennard Struff var regerande mästare,[1] men Struff valde att inte deltaga detta år.
McLachlan spelade detta år med Luke Bambridge och lyckades försvara titeln genom att besegra Marcus Daniell och Philipp Oswald med 7–6(7–3), 6–3 i finalen.
Seedning
Lottning
Teckenförklaring
- Q = Kvalificerad via kvalturneringen
- WC = Wild card
- LL = Lucky loser
- Alt = Reserv
- SE = Dispens
- PR = Skyddad ranking
- w/o = Walkover
- u = Uppgivet
- d = Utkörd/diskvalificerad
Lottning
Referenser
Externa länkar