Henrik Christiernsson

Henrik Christiernsson
Henrik Christiernsson, 1891
Henrik Christiernsson, 1891
FöddCarl Henrik Christiernsson
24 augusti 1845
Stockholm
Död9 januari 1915 (69 år)
Lund
MakaAgnes Grundström, Sie
BarnThor Christiernsson, Nils Christiernsson

Carl Henrik Christiernsson, född den 24 augusti 1845 i Stockholm,[1] död den 9 januari 1915 i Lund,[2][3] var en svensk regissör och dramatiker. Han använde pseudonymen Petrus Holmiensis.

Biografi

Christiernsson var 1870–1885 teaterförfattare vid de kungliga teatrarna, från 1877 även som lärare vid elevskolan. Han var från 1881 regissör vid talscenen och föreståndare för elevskolan samt från 1883 intendent för talscenen. 1888–1889 var Christiernsson intendent för den kungliga sångscenen och samtidigt dess regissör, och 1895–1901 var han regissör vid Dramatiska teatern, 1901–1906 vid Svenska teatern och 1906–1908 vid Vasateatern.

Bland Christiernssons dramatiska arbeten märks Ungdom (1881), den internationella framgången Gurli som år 1898 uruppfördes på Kungliga Dramatiska Teatern och 1933 filmatiserades som En melodi om våren. Castor och Pullox (1899) och Mammon (1900). Christiernsson skrev också texterna till Ivar Hallströms operor Per Svinaherde (1887) och Granadas dotter (1892).

Han var en mycket uppskattad regissör som verkade inom den franska 1870-talsrealismen och var utbildad i Ludvig Josephsons skola.

Christiernsson gifte sig 1875 i Stockholm med Agnes Grundström.[4] Deras son var regissören Thor Christiernsson.[5]

Bibliografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1872 Sir Richard Ratcliff Konung Richard den Tredje
 William Shakespeare		 Kungliga Dramatiska Teatern
1874 Rhaistes, Konungens förtrogne Kungarne på Salamis
Johan Ludvig Runeberg		 Kungliga Dramatiska Teatern
1875 Linois Hedern och penningen
François Pousard		 Kungliga Dramatiska Teatern[6]
1876 Hamlet
William Shakespeare		 Nils Arvidsson Kungliga Dramatiska Teatern[7]
Kleon, en frigiven Cajus Gracchus
Adolf von Wilbrandt		 Kungliga Dramatiska Teatern[8]
Kronofogden Dagtingan
Frans Hedberg		 Kungliga Dramatiska Teatern[9]
Geoffrey Rolands dotter
Henri de Bornier		 Kungliga Dramatiska Teatern[10]
Sellmer, filosofie kandidat Pastorsadjunkten
Anne Charlotte Leffler		 Kungliga Dramatiska Teatern[11]

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1889 Jakten efter lyckan
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert Djurgårdsteatern[12]

Källor

  1. ^ Christiernsson, Karl Henrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
  2. ^ Christiernsson, K. H. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
  3. ^ Stockholms-Tidningen, 10 januari 1915, sid. 4
  4. ^ Stockholms Dagblad, 3 april 1875, sid. 1
  5. ^ Göteborgs Dagblad, 3 februari 1921, sid. 6
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 november 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-11-06/3306/3. Läst 31 juli 2015. 
  7. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-04/3380/1. Läst 10 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-18/3417/3. Läst 11 augusti 2015. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/3. Läst 13 augusti 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-31/3476/3. Läst 14 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-29/3578/3. Läst 15 augusti 2015. 
  12. ^ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 

Vidare läsning

Externa länkar


Auktoritetsdata