La Fontaine blev professor i Bryssel 1893. Från 1895 tillhörde han senaten som socialist, och sysslade där främst med ekonomiska frågor och arbete med inom fredsrörelsen. Han var från starten 1892 engagerad och från 1907 till sin död 1943 ordförande i Bureau international permanent de la paix (Internationella fredsbyrån, som fick Nobels fredspris 1910), och försökte främja det internationella skiljedomsväsendet. La Fontaine utgav bland annat Pasicrisie internationale (1902) och Bibliographie de la paix (1904).[8]
^Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 35088.[källa från Wikidata]
^ [abcd] ODIS, ODIS-ID: PS_95017, läst: 22 januari 2024.[källa från Wikidata]
^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0155634, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]