Harriet Brooks

Harriet Brooks
Född2 juli 1876[1]
Exeter[2], Kanada
Död17 april 1933 (56 år)
Montréal[3], Kanada
Medborgare iKanada
Utbildad vidMcGill University
Bryn Mawr College[2]
Newnham College[2]
SysselsättningFysiker[2], kärnfysiker
ArbetsgivareBarnard College
Redigera Wikidata

Harriet Brooks, född 2 juli 1876 i Exeter i Ontario, död 17 april 1933, var en kanadensisk fysiker som var den första kvinnliga kärnfysikern i Kanada och en av pionjärerna inom detta forskningsfält[4]. 1901 var hon också den första kvinnan som fick en masterexamen från McGill University[5]. Hon är mest känd för sitt arbete inom nukleära transmutationer och radioaktivitet. Ernest Rutherford som handledde hennes examensarbete jämförde hennes talang med Marie Curie[6]. Hon var bland de första personerna att upptäcka radon och försökte bestämma dess massa[6].

Biografi

Harriet Brooks föddes i Exeter, Ontario år 1876 och tog en filosofie kandidatexamen i matematik och naturfilosofi vid McGill universitetet år 1898[7].

Direkt efter sin examen började Brooks arbeta för Ernest Rutherford, och blev hans första student. De arbetade främst inom området elektricitet och magnetism, vilket blev ämnet för hennes masteruppstats år 1901. Hon blev då den första kvinnan att erhålla en master vid McGill[8].

Efter arbetet med Rutherford utförde Brooks experiment där hon undersökte processerna för radioaktivt sönderfall av torium. Dessa experiment var betydelsefulla för utvecklingen av kärnfysiken.

Under en kort tid arbetade Brooks under handledning av Marie Curie[9].

Brooks dödsruna som publicerades av New York Times den 18 april 1933, noterade att hon hade avlidit föregående dag i Montreal vid "57 års ålder".[10] Dödsorsaken angavs som "blood disorder", förmodligen leukemi orsakad av bestrålning.[11][12]

Referenser

  1. ^ FemBios databas, läs online, läst: 5 maj 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 184-185, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.biographi.ca .[källa från Wikidata]
  4. ^ The Oxford companion to Canadian history. Oxford University Press. 2004. ISBN 9780191735158. OCLC 54971866. https://www.worldcat.org/oclc/54971866 
  5. ^ The Cambridge dictionary of scientists (2nd ed). Cambridge University Press. 2002. ISBN 052180602X. OCLC 48571690. https://www.worldcat.org/oclc/48571690 
  6. ^ [a b] F., Rayner-Canham, Marelene (1992). Harriet Brooks : pioneer nuclear scientist. McGill University Press. ISBN 9780773563186. OCLC 243564705. https://www.worldcat.org/oclc/243564705 
  7. ^ ”McGill Yearbook”. http://yearbooks.mcgill.ca/viewbook.php?&campus=downtown&book_id=1901#page/149/mode/1up. Läst 7 december 2017. 
  8. ^ ”CWP at physics.UCLA.edu // Brooks”. 28 september 2013. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928090251/http://www.physics.ucla.edu/~cwp/Phase2/Brooks,[email protected]. Läst 7 december 2017. 
  9. ^ Merna., Forster, (2004). 100 Canadian heroines : famous and forgotten faces. Dundurn Group. ISBN 9781417572212. OCLC 57491512. https://www.worldcat.org/oclc/57491512 
  10. ^ ”New York Times”. April 18, 1933. 
  11. ^ ”Wither: The Many Triumphs and Long Fall of Nuclear Physicist Harriet Brooks. (Women in Science 71) " Mad Art Lab”. Mad Art Lab. 2016-08-24. http://madartlab.com/harrietbrooks/. 
  12. ^ ”From the archives: Woman paid high price for short but brilliant scientific career”. Montreal Gazette. 2017-04-18. http://montrealgazette.com/sponsored/mtl-375th/from-the-archives-woman-paid-high-price-for-short-but-brilliant-scientific-career. 

Källor

Litteratur

  • Marlene och Geoffrey Rayner-Canham: Harriet Brooks: Pioneer Nuclear Scientist, McGill-Queen's University Press 1992
Auktoritetsdata