Halsbandssångaren är en rätt liten (12 cm) och kompakt Sylvia-sångare med lång stjärt och stort huvud. Fjäderdräkten är karakteristisk med svart bröstband, ljusa ögon, mörka fläckar på strupen, vita yttre stjärtpennor och vita vingband. Undersidan är i övrigt vit, på undergumpen och flankerna rostfärgad, medan den är grå på huvud och ovansida. Bland lätena hörs ginssliga "chik-wurra chick wurr", medan sången är en blandning av musikaliska visslingar och mer dissonanta skallrande och knarrande ljud.[4][5]
Utbredning och systematik
Halsbandssångare delas in i tre underarter med följande utbredning:[6]
Tidigare placerades den i släktet Parisoma och behandlades som en medlem av familjen timalior. Genetiska studier visar dock att den är en del av sylviorna.[7] Där placerades den initialt i släktet Sylvia. Enligt studier från 2019[8] består dock Sylvia av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan. Dessa delas allt oftare upp i två skilda släkten, varvid halsbandssångaren förs till Curruca.[3][6]
Levnadssätt
Halsbandssångaren hittas i trädkronor i buskar och träd på torr savann, i akaciasnår och i flodnära buskmarker. Födan är dåligt känd, men den har setts ta insekter, små bär och ibland frön. Fågeln häckar mellan november och juni, med en topp i maj–juni.[4][5]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt frekvent förekommande.[9]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Richard Johann Constantin Böhm (1854-1884), tysk zoolog, upptäcktsresande och samlare av specimen verksam i tropiska Afrika.[10]
^ [ab] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
^ [ab] Aymí, R. & Gargallo, G. (2019). Banded Warbler (Sylvia boehmi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58976 6 april 2019).
^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^Voelker, G., and J.E. Light (2011), Palaeoclimatic events, dispersal and migratory losses along the Afro-European axis as drivers of biogeographic distribution in Sylvia warblers, BMC Evol. Biol. 11:63.
^del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
.jpg)
_(32701278568).jpg)
