Hagström & Ekman

Georg Hagström och Frithiof Ekman Georg Hagström och Frithiof Ekman
Georg Hagström och Frithiof Ekman
Hagström & Ekman, signatur, 1905.

Hagström & Ekman var ett ledande arkitektkontor i Stockholm som var verksamt 1898-1918. Kontoret drevs av Frithiof Ekman (som lämnade firman 1917) och Georg Theodor Hagström. Efter Hagströms död övertogs firman av två anställda och drevs under namnet Bocander & Cronvall till 1940-talet.[1] Firman var känd för sina nationalromantiska och jugendinspirerade palatsliknande byggnader och de skapade en rad storslagna hus som fortfarande sticker ut i den Stockholmska stadsbilden, däribland palatsen i början av Strandvägen. [2][3][4]

Ekman var ansvarig för husens yttre formgivning och Hagström för planlösningen. Särskilda kännetecken för kontorets byggnader är ofta de extra vindsvåningar, som ligger inpressade under takfoten liksom de buktande burspråken och balkongerna med smidesräcken.[5]

Arkitekterna

Hagström

Georg Theodor Hagström föddes i Älghult i Småland 1866 och utbildade sig på Kungliga tekniska högskolan 1887–1891 och på Konstakademien 1887–1894. Därefter följde en studieresa till Tyskland och Italien 1896. Åren 1895–1897 arbetade han på Agi Lindgrens arkitektkontor. Georg Hagström avled i augusti 1918.[6]

Ekman

Per Frithiof Laurentius Ekman var född i Gnarp i Hälsingland 1871. Han påbörjade sin utbildning vid Uppsala universitet mellan 1890 och 1892 för att därefter läsa vid den Tekniska högskolan fram till och med 1893. Därefter företog han studieresor till bland annat Belgien, Frankrike, England Italien och Tyskland. 1896 började han, liksom Hagström, att arbeta för Agi Lindgren. Parallellt med detta fortsatte han att studera på Konstakademin fram till 1899[6]

Byggnader

Kvarteret Bodarna och Strandvägen 7.
Engelbrektsplan 2
Stallmästaren 4 Narvavägen 8.

Hagström & Ekman var ett av de mest produktiva kontoren kring sekelskiftet, totalt ritade de 144 hus i Stockholm[7] (överträffat bara av Dorph & Höög). Bland kontorets verk finns en rad storslagna byggnader i Stockholm, varav lejonparten på Östermalm. Byggnaderna utmärks av en hög konstnärlig klass och dess äkta material. Huskropparna är ofta rikt artikulerade, med burspråk och hängtorn, och kraftiga takvolymer i glaserat tegel eller koppar. Bottenvåningen och portaler är företrädesvis i huggen natursten, medan de slätputsade delarna är ljusa och dekorerade.[6] Byggnaderna pryds ofta av dekorativa svarta smidesbalkonger.

Bland de tidigare verken finns Birger Jarlsgatan 18 (Sperlingens Backe 62) från 1899 med en utpräglad barockfasad och Birger Jarlsgatan 15 (Pumpstocken 12) från 1900 med inspiration från Venedigs arkitektur samt Kvarteret Bodarna på Strandvägen 1–5 uppfört 1902–1904. Andra verk är bostadshuset på Drottninggatan där August Strindberg bodde, Blå tornet, Skeppsbron 18 i Gamla stan och den pampiga jugendbyggnaden på Strandvägen 7 samt SAF-huset på Blasieholmen.

Man ritade även Sveriges första kollektivhus Hemgården. Bland kontorets byggnader fanns också flera biografer, bland andra Palladium[8] på Kungsgatan i Stockholm och Sibyllan som låg i det pampiga jugendhuset i korsningen Almlöfsgatan/Nybrogatan i kvarteret bakom Dramaten. Idag inrymmer den gamla biografen Dramatens lilla scen. Arkitektkontoret ritade ett flertal skolor i Stockholm bland andra Whitlockska samskolan och Detthowska skolan och hade också en stor verksamhet i landsorten, där man bland annat har ritat Nässjö stadskyrka samt läroverk i Skellefteå, Karlstad, Hudiksvall, Lund och Nyköping.[2][4]

Förteckning över uppförda byggnader i Stockholm (urval)

Källor:[6][9]

Byggnader utanför Stockholm i urval

Se även

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. ^ Stockholms Bebyggelse
  2. ^ [a b] ”Hagström & Ekman”. Arc!. http://www.artemisia.no/arc/arkitekter/sverige/hagstrom.ekman.html. Läst 30 december 2008. 
  3. ^ ”Nordisk familjeboks uggleupplaga: uppslagsord Hagström, George Teodor”. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/nfbj/0563.html. Läst 30 december 2008. 
  4. ^ [a b] ”Nordisk familjeboks uggleupplaga: uppslagsord Ekman, Per Fritiof Laurentius”. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/nfbg/0072.html. Läst 30 december 2008. 
  5. ^ Carl Olov Sommar, Strandvägen, Bonniers, Stockholm 1987.
  6. ^ [a b c d] Stockholms Stadsmuseum [specificera källa]
  7. ^ Hall, Thomas, red (1981). Stenstadens arkitekter: sju studier över arkitekternas verksamhet och betydelse vid utbyggnaden av Stockholms innerstad 1850-1930. Stockholm: Akademilitteratur. sid. 5. Libris 7640977. ISBN 91-7410-140-4  (Uppgifterna kommer från Malmarnas byggnadsregister och täcker projekterade byggnader på Stockholm malmar 1860–1930, vilka inte rivits före 1965. Källan är dock behäftad med flera felaktigheter.
  8. ^ Eva Eriksson, Den moderna stadens födelse. Svensk arkitektur 1890-1920, Ordfronts Förlag, Stockholm 1991.
  9. ^ Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventering Arkiverad 3 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Källor