Guvernementet Astrachan var ett guvernement i östra delen av Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen 1717–1929.
Det gränsade i norr till guvernementet Saratov och
Samara, i öster till provinsen Uralsk, i väster till donkosackernas land, i söder till Kaspiska havet och
guvernementet Stavropol. Det hade en yta på 236 531 km2 och 1 003 542 invånare
(1897). Ungefär en tredjedel var nomader av olika stammar,
såsom kirgiser, kalmucker, tatarer, turkmener m. fl.;
dessutom finnas här kosacker. Alla västra Asiens och Europas religioner möttes här.
Landet, som indelades i fem kretsar (Astrachan, Krasnojar, Jenotajevsk, Chernitar och Tsarev),[1] bestod nästan uteslutande av saltstäpper, fyllda av saltsjöar, bland vilka Elton och
Baskuntjak var de största, samt av vidsträckta saltträsk. Från dessa utvanns landets behov av salt. Endast längst i väster finnas höjder (Ergeni-höjderna), annars är hela området en lägre än havsytan liggande depression,
som en gång varit havsbotten. I följd av markens
salthalt är jordbruket obetydligt, 80 procent var improduktiv mark, och endast omkring 26 500 km2 var odlade, mest i Volgadeltat. Däremot var stäppen väl ägnad åt boskapsskötsel. En annan viktig näring var fisket dels i Kaspiska havet, dels i Volga; det sysselsatte 506 000 personer.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Astrahan, 1904–1926.
Externa länkar
.jpg)
.png)
