I början av 1500-talet avskildes Koskipää kapell från Sysmä kyrksocken.[3] Kapellet kallades så till år 1739 då dess namn ändrades till Hartola. Genom kungligt beslut blev Hartola år 1784 en självständig församling uppkallad efter kronprins Gustav Adolf.[4] Från år 2019 ingår församlingen i Tainionvirta församling.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns endast en tätort inom Gustav Adolfs kommuns område: Hartola kyrkoby med 1 385 invånare.[5]
Politik
Mandatfördelning i Gustav Adolfs kommun, valen 1976–2021
Befolkningsutvecklingen i Gustav Adolfs kommun 1975–2020[6]
År
Folkmängd
1975
4 954
1980
4 588
1985
4 349
1990
4 352
1995
4 129
2000
3 837
2005
3 671
2010
3 355
2015
2 982
2020
2 655
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[7][8]
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
Finska (96,7 %)
Svenska (0,1 %)
Främmande språk (3,2 %)
Övrigt
Gustav Adolfs är känd som hemort för författaren Maila Talvio. Ortens hembygdsmuseum grundades av Talvio och hennes syster Anna, gift von Gertten[9], senare Boisman. Museet som kallas Östra Tavastlands museum verkar i den von Gerttenska gården Koskipää. En betydande egendom i kommunen heter Fredriksgård (fi. Tollinmäki).
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 90, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 694
^Nenonen, K.-M. & Teerijoki, I: Historian suursanakirja: Hartola, WSOY 1998 ISBN 951-0-22044-2