Gravplundring

Spridda föremål och ben på den arkeologiska utgrävningsplatsen El Brujo, Peru.

Gravplundring innebär att stjäla från en grav. Gravplundring avser oftast stöld av föremål, men ibland kallas även likstöld gravplundring.[1]

Syftena med att avlägsna föremål från gravar kan variera och gränsen mellan laglig insamling och gravplundring har flyttats genom historien. Syftet kan vara ekonomiskt, genom att föremål återanvänds[2] eller säljs, eller ett samlarintresse[3]. Det finns också gott om exempel på gravplundring i samband med sådant som krig, kolonialisering och folkmord.[4] Ett av dem är stölder av kläder, skor och guldtänder från döda judar efter förintelsen.[4]

Under antiken var gravplundring av äldre gravar vanligt och ibland plundrades även samtida gravar, vilket är välbelagt både vad gäller Egypten, Babylonien, Rom och Grekland.[2] Vissa former av gravplundring var olaglig och belagd med stränga straff, men det berodde på plundrarens status och om graven tillhörde det egna folket eller en fiende.[2]

Under 1800-talet ökade plundringen av äldre gravar i Sverige. Förändringar i jordbruket och utökad åkerareal ledde till fler fynd, intresset för arkeologi ökade, de första fornminnesföreningarna startades i delar av landet med gott om fornlämningar och museerna utökade sina samlingar. När järnvägen byggdes ut passade också vissa av byggarna på att leta efter skatter i närliggande gravar. Det finns flera exempel på att gravplundrare blivit riktigt "professionella", det vill säga att de av erfarenhet visste var de skulle gräva och var i graven smycken brukade finnas.[3] Under slutet av 1800-talet plundrades även samiska gravar, men detta ansågs legitimt och utfördes av myndigheter och forskare.[5]

Att en grav har öppnats igen efter begravningen och föremål flyttats betyder inte nödvändigtvis att den blivit plundrad. På medeltiden i Europa återöppnades vissa gravar som en del av begravningstraditionen.[6]

Referenser

  1. ^ ”Gravplundring | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D019356/grave-robbing. Läst 3 december 2022. 
  2. ^ [a b c] Murer, Cristina (2018). ”From the Tombs into the City: Grave Robbing and the Reuse of Funerary Spolia in Late Antique Italy” (på engelska). Acta ad archaeologiam et artium historiam pertinentia 30 (16 N.S.): sid. 115–137. doi:10.5617/acta.6868. ISSN 2611-3686. https://journals.uio.no/acta/article/view/6868. Läst 3 december 2022. 
  3. ^ [a b] Lindquist, Malin (1985). ”Gravplundring - "Ett litet nätt yrke"”. Gotländskt arkiv. Föreningen Gotlands fornvänner. sid. 29-38. http://samlingarna.gotlandsmuseum.se/index.php/Detail/objects/125647  Arkiverad 3 december 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] Dziuban, Zuzanna. (2020). Atopic objects: The afterlives of gold teeth stolen from Holocaust dead. Journal of Material Culture, 25(4), 408–427. https://doi.org/10.1177/1359183520954462
  5. ^ Lundmark (1998) se Pikkarainen, Heidi & Brodin, Björn (2008). Diskriminering av samer: samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Tillgänglig: https://www.do.se/download/18.277ff225178022473141e27/1618941270057/rapport-diskriminering-av-samer.pdf
  6. ^ ”Ny kunskap om återöppnandet av gravar”. Stockholms universitet. Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. 21 juni 2021. https://www.su.se/institutionen-for-arkeologi-och-antikens-kultur/nyheter/ny-kunskap-om-%C3%A5ter%C3%B6ppnandet-av-gravar-1.562184. Läst 3 december 2022. 

Externa länkar