Runristningen finns på en stenhäll intill den gamla byvägen mellan Husby gård och Granby gård på Järvafältet. Själva ristningen är mycket svag och söndervittrad. Ristningsytan är 1,72 meter hög och 2,66 meter bred och återfinns på hällens norra sida. Runtexten har en bredd av cirka 7-10 centimeter. Ristningen är svårtydd och har en symmetrisk, svagt konisk form. Ristningen uppvisar även ett mindre banddjur utan runor samt små ormar.
Det sägs att ristningen upptäcktes 1941 av en värnpliktig som var i färd med att under en övning gräva ett skyttevärn. Då han halkade till på hällen frilades ristningen under mossan. Den i texten angivna platsen "Husa" torde avse en numera försvunnen by i närheten.
Ingelög lät hugga denna häll efter sin son Sigfast och ... hans broder [lät också hugga ?]. De, moder och son, bor i Husa [?][3]
Enligt Evert Salberger[4]-ihilt ingår i elliptisk huvudsats och ska läsas som -ihi l<i>t och tydas «-ihi lät». -ihi är ett kortnamn som Sige eller Vige: och Sige(?) (eller Vige(?)), hans broder, lät [hugga denna häll].
^Gustavson, Helmer 1987 “Husby och Bo gård : två ortnamn och två runinskrifter” i Runor och runinskrifter : föredrag vid Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens symposium 8–11 september 1985; s. 131–144 : ill.. Konferenser / Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien ; 15. (Stockholm)
