"Gläns över sjö och strand" (eller "Betlehems stjärna") är en dikt från 1891 av Viktor Rydberg som har tonsatts av Alice Tegnér 1893 och blivit en populär julvisa. Dikten ingår i romanen Vapensmeden, där den saknar namn.
Titeln "Betlehems stjärna" förekommer först som rubrik till Tegnérs tonsättning och har sedan följt med texten i flera andra tonsättningar.[2][3] Den alternativa titeln "Gläns över sjö och strand" kommer från diktens första rad.
De olika tonsättningarna finns i flera hundra inspelningar och återfinns på Svensk mediedatabas.[4][5]
Gläns öfver sjö och strand, stjärna ur fjärran, du, som i Österland, tändes af Herran! Barnen och herdarne följa dig gärna, Betlehems stjärna.
— inledningen av dikten.
Texten till "Gläns över sjö och strand" förekommer i romanen Vapensmeden, i kapitlet "På mäster Gudmunds brygga". Vapensmeden är Viktor Rydbergs sista roman från 1891.[6] I romanen sjungs dikten av Margit, vapensmeden Gudmunds dotter, och hon ackompanjerar sig själv på harpa.[7] Margit befinner sig en ”förtrollande vacker sommarkväll” i en båt på Vättern tillsammans med sin far, harpolekaren Svante och dennes son Gunnar. Gudmund sitter vid rodret, Svante vid årorna och Margit och Gunnar på förtoften.[2][8][7] I romanen saknar dikten titel.[7]
Rydberg skriver:
”
– Nu, Svante, lägga vi från bryggan, och om Margit tycker som jag, ro vi först ett stycke rakt ut i sjön, hvila där på årorna och se oss omkring; ty här är förunderligt däjligt, och sedan fortsätta vi åt Sankt Görans kapell.
Vättern var i dag så klar och stämde så in himmelsfärgen, att, om icke en vindkåre då och då dragit silfvergrått vattrade band öfver sjöns yta, och om icke guldstänk blänkt kring jullens årblad, så kunde en åskådare å stranden tyckt, att den hade sin väg i luften.
Svante hade icke rott långt, då Margit, som var hans lärjunge i strängaspel och kunde många visor, som han diktat, förde händerna öfver harpan och sjöng i takt med de svala, friska suckarne af vattnet framför jullens bog.[2]
Omslaget till häfte två av "Sjung med oss, Mamma!" där Tegnérs sång publicerades första gången.
Dikten tonsattes av Alice Tegnér för sång och piano (4/4-takt, Ass-dur) och publicerades 1893 med rubriken Betlehems stjärna i Sjung med oss, mamma!, häfte 2.[3][7][9] Alice Tegnérs melodi publicerades (transponerad till G-dur) som nummer 134 under rubriken Trettondedag jul i 1986 års svenska psalmbok. Tegnérs tonsättning torde vara den mest sjungna.[10]
Den text som Alice Tegnér publicerade 1893 kom också att ligga till grund för psalmtexten i den svenska psalmboken. Den skiljer sig från Rydbergs originaltext, för att passa till melodin.[11] Psalmtexten publicerades först i Nya psalmer 1921[12][8] och därefter i 1937 års psalmbok, båda publiceringarna med Ivar Widéens koralmelodi.[13][8]
Tegnér berättar att när sången första gången skulle sjungas för Viktor Rydberg, som liksom familjen Tegnér var bosatt på Djursholm, samt inspektor vid skolan på Djursholm, var hon ”orimligt nervös” eftersom hon ändrat i texten. När hon efter framförandet frågade Rydberg om han tagit illa upp av hennes ändringar, svarade han: ”Kära fru Tegnér, ändra hur mycket ni vill. Nu förstår jag att en dikt blir aldrig folkets egendom, förrän den sjunges.”[14]
Vid Viktor Rydbergs bortgång samlades ett sjuttiotal elever vid Djursholms läroverk utanför Rydbergs Villa Ekeliden, där de framförde Tegnérs tonsättning.[6]
Oskar Lindberg tonsatte texten (4/4-takt, C-dur) 1938[15] och den publicerades i nyutgåvan 1972 av 1937 års psalmbok som nr 517b[18][Ex. 2] och den gavs också ut för två röster och piano på Elkan & Schildknecht 1952.[19]
^Karl-Erik, Svedlund (1976). Hans Åstrand. red. Gläns över sjö och strand i Sohlmans musiklexikon. 3, Fuga-Kammarmusikus. Stockholm: Sohlman. sid. 142. Libris8372040. ISBN 91-7198-023-7
^Melodipsalmbok: jämte musiken till svenska mässan : den svenska psalmboken av konungen gillad och stadfäst år 1937. Stockholm: Verbum. 1972. Libris576120
.png)
.png)
