Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet.[1]
Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor – med den originella trappgaveln – ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian.[1]
Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957–1958 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat.[1]
Även interiören – med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler – är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642.[1] Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764–1766.[1]
Läktarorgeln med fasad från 1884Hammarbergs spelbord
1759 inköptes ett positiv med åtta stämmor från Kalmar domkyrka. Orgeln sattes upp i kyrkan av organist Rundgren.[2] Orgeln var byggd 1693 av orgelbyggare Magnus Åhrman, Borås.
1884 uppförde firma Åkerman & Lund, Stockholm, en orgel med tio stämmor och bihangspedal till en kostnad av 4.800 kronor.[3][4] Orgelverket avprovades den 11 september 1884 av domkyrkoorganisten Anders Johan Johansson, Kalmar.[5]
1958 byggde O. Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg, en helmekanisk orgel med 21 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet byggdes in i fasaden från 1884, vilken också blev ljudande.
I putsen i södra korsarmen på västra muren finns också en runinskrift av mera anspråkslös karaktär, som dateras till efter 1250, och som i translitteration och översättning lyder:
^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 298. Libris2413220
Kyrkskeppen berättar: om sjöfart och historia på Öland av Anders Nilsson 1980. LT:s Förlag Stockholm. ISBN 91-36-01546-6
Vidare läsning
Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor: en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 160-161. Libris10867351. ISBN 978-91-7329-015-9
Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor: från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 46-47. Libris8377620. ISBN 91-7988-142-4
