Friedrich Creuzer

Friedrich Creuzer
Född10 mars 1771[1][2][3]
Marburg[4]
Död16 februari 1858[1][5] (86 år)
Heidelberg[6]
BegravdBergfriedhof
Medborgare iKurfurstendömet Hessen[7]
Utbildad vidJenas universitet
Tübingens universitet
SysselsättningAntropolog, universitetslärare[5], arkeolog, konsthistoriker, klassisk filolog
ArbetsgivareRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
Universitetet i Leiden
Philipps-Universität Marburg
Universitetet i Leiden (1809–1809)[5]
PartnerKaroline von Günderrode
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Georg Friedrich Creuzer, född 10 mars 1771 i Marburg, död 16 februari 1858 i Heidelberg, var en tysk klassisk filolog och fornforskare.

Creuzer var från 1802 professor i sin födelsestad och 1804–1848 i Heidelberg. I sistnämnda stad grundade han 1807 ett filologiskt seminarium och 1808 tidskriften "Heidelberger Jahrbücher". Creuzer blev ledamot av Videnskabernes Selskab 184. Hans viktigaste arbete är Symbolik und Mythologie der alten Völker, besonders der Griechen (1810–1812; tredje upplagan 1836–1843), vilket på grund av de däri framträdande synkretistiska åsikterna framkallade en livlig polemik mellan Creuzer å ena sidan och Hermann, Voss, Lobeck, Pott med flera å den andra. Bland Creuzers upplagor av klassiska författare intar Plotinos Opera omnia (1835) ett framstående rum. Av hans övriga skrifter är de viktigare sammanförda i hans Deutsche Schriften (1837-54) och i Opuscula selecta (1854). År 1896 utgavs Friedrich Creuzer und Karoline von Günderrode. Briefe und Dichtungen av Erwin Rohde.

Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Creuzer.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Georg Friedrich Creuzer, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 72765884.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Georg-Friedrich-Creuzertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ff470r, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 504, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 31fhhdvm3jkw86r, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

Auktoritetsdata