Ledamot av Italiens deputeradekammare Italiens tredje mandatperiod (1958–1963)[10] Ledamot av Italiens deputeradekammare Italiens fjärde mandatperiod (1963–1968)[10] Ledamot av Italiens deputeradekammare Italiens femte mandatperiod (1968–1972)[10] Ledamot av Italiens deputeradekammare Italiens sjätte mandatperiod (1972–1976)[10] Ministro senza portafoglio per l'organizzazione della pubblica amministrazione e per le Regioni della Repubblica Italiana regeringen Moro IV (1974–1976) Italiens inrikesminister regeringen Moro V (1976–1976) Ledamot av Italiens deputeradekammare Italiens sjunde mandatperiod (1976–1979)[10] Italiens inrikesminister regeringen Andreotti III (1976–1978) Italiens inrikesminister regeringen Andreotti IV (1978–1978) Ledamot av Italiens deputeradekammare Italiens åttonde mandatperiod (1979–1983)[11] Italiens premiärminister regeringen Cossiga I (1979–1980) Italiens utrikesminister regeringen Cossiga I (1979–1979) Italiens premiärminister regeringen Cossiga II (1980–1980) Substitute President of Italy (1985–1985) Italiens president (1985–1992) Italiensk senator på livstid (1992–2010)[4] Ledamot av italienska senaten Italiens sextonde mandatperiod (2008–2010)[12]
Den 13 mars 1978 utnämndes Cossiga till inrikesminister för tredje gången, denna gång i Giulio Andreottis fjärde kabinett. Tre dagar senare kidnappades den tidigare premiärministern Aldo Moro. Moros döda kropp påträffades den 9 maj 1978; dagen därpå avgick Cossiga som inrikesminister.[13]
^ [abcd] OPAC SBN, SBN-ID: CFIV094411, läst: 22 januari 2023.[källa från Wikidata]
^ [abcdefghij] Dizionario Biografico degli Italiani, 19602014, Dizionario Biografico degli Italiani: francesco-cossiga, läs online, läst: 22 januari 2023.[källa från Wikidata]
_ribbon_-vector.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
