Det östtyska näringslivet hade det sovjetiska som förebild och skapades åren efter andra världskriget i den sovjetiska inflytandezonen och senare Östtyskland, då privatägda företag förstatligades. Formellt var de folkets egendom och låg under den östtyska stats- och partiledningen. Det kan också gälla ett privat företag som förstatligades av den östtyska staten.
För varje folkägt företag fanns en ansvarig verksledare, Werkleiter, som ledde arbetet tillsammans med en sekreterare från statspartiet SED och en ordförande från företagets fackförening. Under de första åren var de olika VEB uppdelade i branscher och ingick i förbundet Vereinigungen Volkseigener Betriebe (VVB) . I slutet av 1960-talet valde man att omstrukturera och bildade så kallade Kombinat. Dessa VVB och kombinat låg då under den statliga planeringskommissionens, Staatliche Plankommission, ansvar och planering liksom landets industriministerier. 1989 var cirka 80 % av alla anställda i DDR sysselsatta i ett VEB.
