Ferdinand von Wrangel |
|
Född | 29 december 1796 (g.s.)[1] eller 1796[2] Pskov[3] |
---|
Död | 25 maj 1870 (g.s.)[1] Tartu[3][4] |
---|
Begravd | Estland |
---|
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
---|
Utbildad vid | Ryska sjökadettkåren Sankt Petersburgs sjökrigsinstitut |
---|
Sysselsättning | Upptäcktsresande, militär, sjöman[5], landägare, geograf, politiker, polarforskare[6] |
---|
Befattning |
---|
Medlem av Riksrådet Chief manager of the Russian-American Company (1830–1835) |
Arbetsgivare | Sankt Petersburgs vetenskapsakademi |
---|
Maka | Elisabeth Theodora Natalie Karoline de Rossillon |
---|
Barn | Wilhelm von Wrangell (f. 1831) Ferdinand Ferdniandovitj Wrangell (f. 1844) Ebba Antonie Karoline Sophie von Schilling (f. 1850) |
---|
Föräldrar | Petr Ludwig Wrangel Dorotea Margarita von Freymann |
---|
Utmärkelser |
---|
Demidov-priset (1842) Sankt Vladimirs orden, andra klassen Sankt Annas orden, första klass Fjärde graden av Sankt Georgsorden för 25 års tjänst Sankt Annas orden, första klass med kejsarkrona Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Sankt Stanislausorden, första klassen Sankt Stanislausorden, andra klassen Sankt Annas orden, andra klass Ryska vita örnens orden Medal «V pamjat vojny 1853—1856» iz svetloj bronzy na Vladimirskoj lente |
Redigera Wikidata |
Ferdinand von Wrangel (ryska: Фердинанд Петрович Врангель), född 29 december 1796 i Pskov (Ryssland), död 6 juni 1870 i Dorpat (Estland), var en balt-tysk och rysk friherre, amiral och sjöfarande.
Biografi
Han deltog 1817–19 i Vasilij Golovnins jordomsegling, varunder han anställde hydrografiska undersökningar i Berings hav, och fick 1820 ledningen av en expedition, som skulle kartlägga östra delen av sibiriska ishavskusten. Wrangel ankom november 1820 vid Kolymaflodens mynning, färdades därifrån på hundslädar till Mys Zjelagskij, undersökte några öar och for under sommaren uppför Kolyma. År 1822 företog han en slädfärd utåt havet för att söka ett land, som tjuktjerna påstått sig ha sett därutanför, och kom upp till närheten av 72:a breddgraden utan att påträffa något land. Vintern 1823 företog han en ny slädfärd på havet till Koljutjinskaja Guba, likaledes utan att finna något land. Wrangel lämnade i november 1823 sin bas och kom hem till Sankt Petersburg augusti 1824.
Hans under denna expedition anställda fysikaliska iakttagelser utgavs av Parrot på tyska 1827. Efter en andra jordomsegling, 1825–27, utnämndes Wrangel till guvernör i Alaska (då ryskt), där han under en femårig vistelse (1831–36) samlade värdefulla geografiska och etnografiska notiser. Senare blev han departementschef i marinministeriet, men drog sig 1849 tillbaka som viceamiral. Vid Krimkrigets utbrott 1853 återinträdde Wrangel i tjänst och var 1853–58 chef för marinministeriet. Det av Wrangel sökta landet sågs 1849 av Henry Kellett och blev definitivt kartlagd av Calvin L. Hooper och Berry 1881. Det kallades först Wrangels land och senare Wrangels ö.
Andra namngivna platser efter Ferdinand von Wrangel är bl.a.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wrangel, Ferdinand von, 1904–1926.
Noter
- ^ [a b] Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Open Library-ID: OL622400A.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Врангель Фердинанд Петрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2012697733, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2012697733, läst: 26 maj 2023.[källa från Wikidata]