Ferdinand tillträdde som kung när hans far abdikerade efter ett uppror i Aranjuez i mars 1808; detta var egentligen en revolt från Ferdinands sida mot hans mors älskare, Manuel Godoy, och denne blev kastad i fängelse.
Han blev själv tvungen att abdikera några månader senare, efter sin och sin fars tronavsägelse i Bayonne. Detta var resultatet av ett "medlingsförsök" mellan far och son som leddes av Napoleon I; istället blev Napoleons bror Joseph Bonaparte i juli 1808 kung av Spanien.
Ferdinand satt inspärrad i nästan sju år i slottet i staden Valençay i Frankrike.
I mars 1814 återkom Ferdinand till Madrid. Han avskaffade snart den liberala konstitution som antagits 1812 och fängslade de liberala ledarna. Han rättfärdigade detta med att han förkastade en konstitution som införts av Cortes under hans frånvaro och utan hans godkännande.
Samtidigt skedde självständighetskrigen i Sydamerika och Spaniens ekonomi var i dåligt skick. Spanien styrdes nu av en liten camarilla av kungens favoriter.
1820 kom ett uppror mot kungens regim och för 1812 års konstitution, som Ferdinand blev tvungen att acceptera. I början av 1823 invaderade Frankrike Spanien och Ferdinands absoluta monarki återupprättades. Han slog tillbaka på de liberala krafterna med hårdhet. 1830 ändrade Ferdinand successionsordningen så att kvinnor inte uteslöts från tronföljden. Hans äldsta dotter blev då tronföljare, istället för hans bror Don Carlos, hertig av Molina. Detta upprörde många och ledde senare till carlistkrigen.
År 1816 gifte han sig med sin systerdotter Maria Isabella av Portugal (1797-1818), dotter till hans äldre syster drottning Charlotta Joakima och kung Johan VI av Portugal. Hon födde två döttrar, den första av dem levde bara fem månader och den andra var dödfödd.
^ [abc] Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011, Diccionario biográfico español-ID: 10096/fernando-vii, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [abcd] The Peerage person-ID: p10189.htm#i101888, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
^ [ab] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]