Extremskidåkning är skidåkning i svår terräng. Ofta åker man långa, branta och opreparerade backar vilka ofta är mellan 45 och 70 graders lutning. Termen myntades av fransmännen under 1970-talet, då det på franska heter Ski extrême. En av de första utövarna av extremskidåkning var den schweiziska skidåkaren Sylvain Saudan. 1967 åkte Saudan nerför några av de backar i schweiziska, franska och italienskaalperna som tidigare ansetts vara helt eller nästintill omöjliga att åka nerför. Fransmännen Patrick Vallençant, Jean-Marc Boivin och Anselme Baud var andra framstående extremskidåkare under 1970- och 80-talen. En pionjär i USA var Bill Briggs, som den 16 juni1971 åkte nedför Grand Teton i Wyoming.[1]
