Exponent, i talspråk även upphöjningen, betecknar inom matematiken det tal i en potens vartill ett annat tal är upphöjt (0x).
Etymologi
Exponent är en avledning till exponera och härrör från latin: exponens, ungefär "sätta ut, ställa ut" etc. Det är belagt såsom matematisk term, då i latinsk form, redan 1544.[1]
Utöver matematisk term kan det även betyda "typisk företrädare eller representant".[källa behövs]
Uttryck
I uttrycket kallas för bas och för exponent.
En exponent kan vara ett enkelt tal () eller en variabel () eller vilket som helst matematiskt uttryck bestående av variabler, siffror och mer avancerade räkneoperationer ().
Exponentläge
En exponent sätts alltid högre upp, i så kallat exponentläge (upphöjt läge) och skrivs dessutom i regel i mindre stil än resten av texten. Alternativt kan ett sådant uttryck skrivas som a^b, det vill säga med hjälp av insättningstecknet "^", kallat också för "caret".
Se även
Källor