Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Artikelsubjektet son enda källa (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Etterretningstjenesten (E-tjenesten, tidigare Forsvarets etterretningstjeneste) är Norges civila och militära underrättelsetjänst. E-tjenesten inhämtar, med hjälp av signalspaning, information utom Norge som angår norska intressen. Informationen bearbetas och analyseras för att ge beslutsunderlag inom områdena utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Chefen för E-tjenesten är underställd norske överbefälhavaren.
E-tjenesten skapades i samband med att norska exilregeringen etablerade Forsvarets overkommando i London 1942.
Efter kalla krigets slut fick E-tjenesten ett antal nya uppgifter, bland annat underrättelseinhämtning mot internationell terrorism, spridning av massförstörelsevapen och globala miljöproblem.
E-tjenesten har fem fasta spaningsstationer (Fauske och Andöya kring Lofoten samt Vadsö, Vardö och Kirkenes vid ryska gränsen i norr) samt fartyget F/S Marjata för övervakning av militära aktiviteter på Nordkalotten.[1]
Tillsyn över Etterretningstjenesten utövas av EOS-utvalget, ett utskott underställt Stortinget.