I svensk konsthistoria har han sitt intresse som nära vän och senare svåger till Ivar Arosenius. Det var på Spoléns initiativ som han och Arosenius genomförde den för Arosenius betydelsefulla Värmlandsresan 1902 då de båda vännerna vistades i Spoléns föräldrahem. Arosenius som då led av en bestämd misantropi kunde i Spolén finna en av de få personer som han kunde sluta sig till. Tillsammans utförde de akvarellstudier i Fryksdalen. Sina upplevelser med Arosenius skildrade han på ett målande sätt i boken Ivar Arosenius. En minnesbild[3] 1963 och i uppsatsen Ivar Arosenius, Ole Kruse, Gerhard Henning. Minnesbilder nedtecknade av Signe Lagerlöw Sandell, Ernst Spolén[4] 1956. Spolén finns bland annat representerad vid Göteborgs universitetsbibliotek.[5]
Familj
Spoléns äktenskap med Ingegerd Arosenius blev barnlöst. Den 20 maj[6] 1936 gifte han om sig med Marianne Nannes och 1937 föddes dottern Ann (död 2002) och 1939 sonen Hans (död 2020), som var verksam som arkitekt i Stockholm. Ernst Spolén är begravd på Fryksände kyrkogård.
Bibliografi
Den heliga enheten, 1920
Ditt hem, 1923
Min sportstuga, 1936
Livet och vi, 1959
Ivar Arosenius - en minnesbild, Norstedts Förlag 1963
^Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris11931231. ISBN 978-91-87676-59-8