Han var son till konstnären och trädgårdsarkitekten Emma Lundberg och han hade tre syskon. Den äldre brodern Hans var geofysiker och emigrerade till Kanada. Den yngre brodern Sten var affärsman och emigrerade till Argentina. Systern Barbro Nilsson var textilkonstnär och konstnärlig ledare i Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
Biografi
Lundbergs lärare under studietiden var bland andra Osvald Sirén och Johnny Roosval. 1916 fick han undervisning av Sigurd Curman i monumentforskning. Han följde sedan troget Curmans linje under början av sin antikvariska verksamhet.[7] Lundberg var mångsysslare: utöver arkitektarbetet var han arkitekturhistoriker, landskaps/trädgårdsarkitekt, författare och akvarellmålare. Han gjorde landskapsinsatser bland annat i samband med Vattenfalls kraftverksbyggen och som maskör av försvarsanläggningar. Han var intendent och föreståndare för Skansens kulturhistoriska avdelning och ritkontor 1919–1932.[8]
Hans författargärning är omfattande: doktorsavhandlingen Herremannens Bostad (1935) följdes av beskrivningar av restaureringsarbeten. Lundberg tilldelades Hildebrandspriset 1936. Han ledde restaureringen av omkring 120 kyrkor, ruiner och byggnader som chef för Riksantikvarieämbetets byggnadsminnesavdelning.
Utöver restaureringen av kyrkor har Lundberg även ritat hus såsom huvudhuset på Renstad gård i Östergötland. Bland hans arbeten finns även renoveringen av Villa Berglunda på Ulriksdals slotts område, som han ansvarade för 1953.
Arkitekten Erik Lundberg skall inte förväxlas med konsthistorikern Erik B. Lundberg.[9]
Bibliografi (urval)
Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000–1400, 1940
Byggnadskonsten i Sverige, Sengotik och renässans 1400–1650, 1948 (Nordisk Rotogravyr)
Svensk Trädgård tills. med modern Emma Lundberg, 1941
^Erik Lundberg. Arkitekturhistoriker, byggnadsminnesvårdare, trädgårds- och landskapsarkitekt av Armin Tuulse, Per Westerlund och Jerk Alton (Antikvariskt arkiv 60.) Utg. av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (ISBN 91-7402-008-0, Berlingske Boktryckeriet, Lund 1975)
^Torsten Svensson, " 'Jaså, Ni är den hemska människa som heter detsamma som jag!' Ett kortfattat porträtt av Erik, utan B. Lundberg." Spaden och pennan. Ny humanistisk forskning i andan av Erik B Lundberg och Bengt G. Söderberg, Stockholm 2009 ISBN 978-91-633-4393-3