Erik Henrik Vilhelm Haij, född 29 november 1773 i Stockholm, död 3 februari 1821 på Onsjö fideikommiss, var en svensk friherre, generalmajor[1] och fideikommissarie.[2]
Biografi
Haij var son till översten Vollrat Vilhelm Haij (1731–1803). Han blev volontär vid Västgöta-Dals regemente 1780, sergeant där 1781,[3] 1789 löjtnant och stabskapten tre år senare. År 1798 utnämndes han till kapten, sekundmajor 1805 och överstelöjtnant 1809. Därefter blev han förste major och överste för Bohusläns regemente 1810.[4] Han blev sedan generaladjutant 1818 och chef för en infanteribrigad samma år. Den 24 juni 1819 utnämndes han till generalmajor.[1] Under sin militära yrkeskarriär bevistade han bland andra fälttågen i Pommern 1807.[4]
Haij erhöll friherrlig rang den 26 januari 1815, och introducerades två år senare under nummer 362.[1]
Haij var gift med friherrinnan Charlotta Vilhelmina von Platen (1779–1860) dotter till Philip von Platen, och i äktenskapet föddes flera barn.[1]
Källor
Noter