Född i en framstående familj utvecklades Glasgow på ett annorlunda sätt än det normala[förtydliga] för hennes klass. På grund av svag hälsa fick hon sin undervisning i hemmet och hon studerade filosofi, social och politisk teori samt europeisk och brittisk litteratur.
När en rörelse för kvinnlig rösträtt i USA framträdde i början av 1900-talet engagerade sig Glasgow och gick i engelska suffragettparader våren 1909. Hon talade också vid rörelsens första möte i Virginia. Hon kände emellertid att rörelsen kommit ”vid fel tillfälle” för henne och hennes engagemng och intresse minskade.
Glasgow var från början inte ute efter att göra kvinnorollen till ett huvudtema och hade ingen ambition att sätta hjältinnor framför hjältar i sina berättelser. I hennes senare verk visar emellertid hjältinnorna många av dragen hos de kvinnor som engagerade sig i den politiska rörelsen.
Hennes skildringar av människor och familjer i hemstaten Virginia var realistiska och medvetet kritiska mot den traditionella sydstatsromantiken. I detta vårt liv (1941, svensk översättning 1942) anses vara hennes bästa verk. För denna roman vann Pulitzerpriset 1942 och Warner Brothers gjorde samma år en film baserad på romanen.
^ [abcd] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 430.[källa från Wikidata]
