Han var son till snickeriförmannen Axel Öhrström och Ida Jönsson och från 1939 gift med Brita Wilhelmina Kugelberg. Öhrström växte upp i Halmstad, där hans far arbetade som hantverkare vid järnvägen.[5] Efter att ha börjat som järnvägsarbetare 1923–1925, utbildade Öhrström sig till teckningslärare på Tekniska skolan i Stockholm 1925–1928 och på Konsthögskolans skulpturlinje 1928–1932 med Carl Milles och Nils Sjögren som lärare. Vid skolan tilldelades han en kanslermedalj 1930, en kunglig medalj och ett resestipendium 1932 som han använde för studieresor till bland annat Nederländerna, Frankrike, Italien, Tyskland och Belgien. Under sin tid i Paris 1932 studerade han på Académie Colarossi för Charles Despiau på Académie Scandinave Maison Watteau och för Fernand Léger på Académie Moderne och bedrev i övrigt självstudier av fransk katedralkonst och egyptisk skulptur.
Åren 1936–1957 arbetade han efter förmedling av Edward Hald två månader per år för Orrefors glasbruk. Där använde han sig ofta av arielteknik, som uppfunnits tillsammans med mästaren Gustaf Bergkvist och konstnären Vicke Lindstrand. Senare arbetade han med Lindshammars glasbruk där han utvecklade sina skulpturer till prismor i ädelstensfärger som spelade med ljusets reflexioner och brytningar i glaset. Förutom glas formgav han Gustaf VI Adolfs 5- och 1-kronors samt 50-, 25-, och 10-öres mynten samt teckningar och litografier i ett uttrycksfullt maner.
Edvin Öhrström vann en tävling om utsmyckning av Sergels Torg i Stockholm med en 37,5 meter hög stålkonstruktion med 60 000 glasprismor[6] och upplyst inifrån. Juryns motivering var att "dess proportionering till platsen är övertygande och den utgör en accentuerad axel för hela cityområdet."[7] Denna 130 ton tunga glaspelare, Kristall, vertikal accent i glas och stål, är tillverkad av stål, vilken är beklädd med arkitekturglas från Lindshammars glasbruk och invigdes 1974. Enligt Edvin Öhrströms ursprungliga intentioner skulle glaspelaren belysas inifrån. En sådan belysning installerades först 1993. Ljuskällan är fyra inuti obelisken monterade strålkastare med metallhalogenlampor på vardera 1 800 Watt och med en färgtemperatur på 5 600 Kelvingrader.[8]
Jag har alltid arbetat med glasets inneboende kraft. Glas är på sitt sätt så elegant. Jag vill få bort elegansen, jag vill ta fram glasets naturliga kraft!
Folke Holmér: Edvin Öhrström - skulpturer, teckningar och litografier under 50 år, Nordiska bokhandeln, Stockholm 1979, ISBN 9151600153, 9789151600154
Alfons Hannes (mit Beiträgen von Wolfgang Kermer und Erwin Eisch): Die Sammlung Wolfgang Kermer, Glasmuseum Frauenau: Glas des 20. Jahrhunderts; 50er bis 70er Jahre. Schnell & Steiner, München, Zürich, 1989 (= Bayerische Museen; 9) ISBN 3-7954-0753-2, p. 118-120
Märta Holkers och Folke Holmér: Edvin Öhrströms skulptur i glas, Carlssons i samarbete med Glasmuseet i Växjö, Stockholm 1991, ISBN 91-7798-461-7
Charlotte och Peter Fiell: Scandinavian design, Köln 2002, ny utgåva Taschen, Köln 2005, ISBN 3-8228-4118-8
Hugo Palmskiöld: Glasskulptören Edvin Öhrström, Signum, Lund 2006, ISBN 91-87896-81-8
.jpeg)
