Witt-Brattström disputerade för filosofie doktorsexamen 1988 vid Stockholms universitet på avhandlingenMoa Martinson: Skrift och drift i trettiotalet. Hon verkade sedan som forskarassistent vid universitetet och docentförklarades 1995. Mellan 2000 och 2012 var Witt-Brattström professor i litteraturvetenskap med genusinriktning vid Södertörns högskola.[7] Hon blev därmed den första kvinnan att inneha en professur vid lärosätet. Under perioden 1998–2003 var hon ledamot i Kungliga Tekniska högskolans styrelse, utnämnd av regeringen som företrädare för allmänheten. Mellan 2008 och 2011 innehade hon Dag Hammarskjöld-professuren vid Humboldtuniversitetets Nordeuropa-Institut i Berlin.
Witt-Brattström tillkallades av regeringen som särskild utredare och publicerade 1995 SOU:nViljan att veta och viljan att förstå. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. (SOU 1995:110). Som forskare har hon också varit sakkunnig i utvärderingar av dansk och finländsk högskoleutbildning inom litteratur- och kulturvetenskapliga ämnen respektive genusvetenskap. Sedan 1993 är hon medlem av forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Hon utnämndes som professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet 2012 och gick i pension i juni 2021.
Forskning och akademisk gärning
Ebba Witt-Brattströms doktorsavhandling gav en ny bild av Moa Martinsons författarskap och ledde till att detta omvärderades. Avhandlingen förlades på Norstedts förlag och kom därigenom att få en bredare spridning bland allmänheten än vad som är vanligt för vetenskapliga publikationer. Därmed blev den en del i en våg av intresse för den sena svenska modernismen, där bland annat den manliga dominansen i synen på epoken kom att belysas.
Under tidigt 1970-tal blev Witt-Brattström medlem av den feministiska organisationen Grupp 8. Inför valet 1994 var hon tillsammans med Maria-Pia Boëthius och Agneta Stark initiativtagare till nätverket Stödstrumporna. Genom att hota med att bilda ett nytt kvinnoparti fick man riksdagspartierna att lyfta fram fler kvinnliga kandidater och att driva kvinnofrågor.
I april 2005 ingick hon i interimsstyrelsen för intresseföreningen Feministiskt initiativ (Fi). I september samma år beslutades på Fi:s årsmöte att man skulle ombildas som ett politiskt parti och ställa upp i riksdagsvalet. Witt-Brattström kom dock aldrig att delta i partiet hon propagerat för. Efter årsmötet, ett knappt halvår efter att hon varit med om att bilda organisationen, fanns hon inte längre med i organisationens ledning. Enligt Witt-Brattström så finns det inte tid att vara aktiv i partiets styrelse och samtidigt sköta sitt arbete som litteraturprofessor. Witt-Brattström har senare kritiserat partiet för att anta en vänsterinriktning och ta upp frågor som främst berör särskilda grupper av kvinnor som homo-, bi- och transpersoner samt invandrade. Hon har framför allt gått i polemik med dåvarande ledamoten av Fi:s styrelse, queerfeministen professor Tiina Rosenberg.
Övriga aktiviteter
Under våren 2017 och 2018 och hösten 2019 var hon lagledare för det vinnande laget i Kulturfrågan Kontrapunkt, som sändes på SVT1. Efter tre vunna säsonger fick laget inte längre delta i programmet då de bedömts som stormästare. De hade bara förlorat en match på tre säsonger.
Bakgrund, uppväxt, familj
Ebba Witt-Brattströms föräldrar kom, var för sig, till Sverige som flyktingar under andra världskriget. Fadern var en tysk-svensk antinazist uppvuxen i ett borgerligt hem. Mormodern, som spelade en central roll i Witt-Brattströms uppväxt, flydde med sin familj till Sverige 1944. Hon kom från en bakgrund av "livegna" arbetare vid ett estniskt gods.
Föräldrarna skildes tidigt och Witt-Brattström växte upp med mor, mormor och tre systrar. Hon gick i flickskola de första åren. Själv menar Witt-Brattström att det påverkat henne positivt då hon inte fogades in i könsrollsmönstret.
Historiens metoo-vrål: Är jag inte människa. Stockholm: Norstedts. 2019. ISBN 978-91-1309268-3
Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd. Stockholm: Historiska Media. 2024. ISBN 978-91-8050387-7
Översättningar
Brantenberg, Gerd (1978). Egalias döttrar: En roman. Stockholm: Prisma. Libris7406729. ISBN 91-518-1199-5 – Översättning från norska.
Kuijer, Guus (1978). Dom stora kan man lika gärna koka soppa på. Stockholm: Prisma. Libris7406687. ISBN 91-518-1154-5 – Översättning från nederländska.
Sida vid sida: kvinnokamp på fabrik & kontor. Tema nova. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1979. Libris7234569. ISBN 91-29-53306-6 – Förkortad utgåva av Kvinder i kamp (danska).
Redaktörskap
Holmquist, Ingrid & Witt-Brattström, Ebba, red (1983). Kvinnornas litteraturhistoria. Del 2: 1900-talet. Stockholm: Författarförlaget. Libris268338. ISBN 91-7054-422-0 – Även översatt till danska.
Kristeva, Julia (1990). Stabat mater och andra texter i urval av Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Natur och kultur. Libris7228624. ISBN 91-27-02021-5
Martinson, Moa (1990). I egen sak: Noveller, kåserier, artiklar och brev i urval av Kerstin Engman och Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Tiden. Libris7421673. ISBN 91-550-3591-4
Andreas-Salomé, Lou (1995). Wedin, Cia & Witt-Brattström, Ebba. red. Erotik och narcissism. Divanserien. Stockholm: Natur och kultur. Libris7229358. ISBN 91-27-04325-8
Södergran, Edith (1997). Vaxdukshäftet: Edith Södergrans ungdomsdiktning i urval av Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Norstedt. Libris7157388. ISBN 91-1-972121-8
Birgitta (2003). ”I dig blev den store Guden en liten pilt”: Heliga Birgittas himmelska uppenbarelser i urval av Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Norstedt. Libris8907772. ISBN 91-1-301215-0
The new woman and the aesthetic opening: Unlocking gender in twentieth-century texts. Södertörn academic studies, 20. Huddinge: Södertörns högskola. 2004. ISSN1650-433XLibris9592175. ISBN 91-89315-44-8
Witt-Brattström, Ebba, red (2012). I Moas sak: från ny Moaforskning till Moaprisets historia. Sällskapet Moas vänners skriftserie, 1. Stockholm: Sällskapet Moas vänner. Libris13559978