| Dill |
 |
| Systematik |
|---|
| Domän | Eukaryoter
Eukaryota |
|---|
| Rike | Växter
Plantae |
|---|
| Division | Fröväxter
Spermatophyta |
|---|
| Underdivision | Gömfröväxter
Angiospermae |
|---|
| Klass | Trikolpater
Eudicotyledonae |
|---|
| Ordning | Araliaordningen
Apiales |
|---|
| Familj | Flockblommiga växter
Apiaceae |
|---|
| Släkte | Dillsläktet
Anethum |
|---|
| Art | Dill
A. graveolens |
|---|
| Vetenskapligt namn |
|---|
| § Anethum graveolens |
| Auktor | L. |
|---|
| Synonymer |
|---|
Homotypiska synonymer:
Angelica graveolens (L.) Steud.
Ferula graveolens (L.) Spreng.
Pastinaca graveolens (L.) Bernh.
Peucedanum graveolens (L.) Benth. & Hook.f.
Selinum graveolens (L.) Vest
Heterotypiska synonymer:
Anethum arvense Salisb.
Anethum graveolens var. anatolicum N.F.Koren'
Anethum graveolens subsp. australe N.F.Koren'
Anethum graveolens var. chevallieri Maire
Anethum graveolens var. copiosum N.F.Koren'
Anethum graveolens var. hortorum Alef.
Anethum graveolens var. nanum N.F.Koren'
Anethum graveolens var. parvifolium N.F.Koren'
Anethum graveolens subsp. segetum (L.) N.F.Koren'
Anethum graveolens var. segetum (L.) Alef.
Anethum graveolens subsp. sowa (Roxb.) N.F.Koren'
Anethum graveolens var. sowa (Roxb.) Alef.
Anethum graveolens var. submarginatum Lej.
Anethum graveolens var. tenerifrons N.F.Koren'
Anethum pusillum All.
Anethum segetum L.
Anethum sowa Roxb.
Carum ridolfia Benth. & Hook.f.
Ferula marathrophylla Walp.
Pastinaca anethum (Roth) Spreng.
Peucedanum anethum (Roth) Jess.
Peucedanum sowa (Roxb.) Kurz
Selinum anethum Roth |
 |
Dill (Anethum graveolens L.) är en ettårig ört som vilt växer i Medelhavsländerna och västra Asien, och som antas härstamma från Iran där den är en inhemsk växt.[1] Som kulturväxt är den känd sedan 1500-talet f.Kr och är vida spridd. Den har använts som medicinalväxt, och är idag en populär krydda.
Beskrivning
Dill blir upp till en meter hög. Den är spröd i växtsättet och blommar med gula kronor i juli-augusti.
Blommorna ger många frön med god grobarhet, varför dill sprider sig lätt.
Fröet är 3-5 mm långt, 1,8-2,5 mm brett och 0,6-0,8 mm tjockt. 1 000 frön väger mellan 1 g och 2 g.
Kromosom-talet är normalt 2n = 22; sällsynt 2n = 44.
Arten har historiskt delats in i några underarter och varieteter, men numera erkänns inga underarter:[2][3][4]
- Trädgårdsdill, (Anethum graveolens var. hortorum Alef.) vars eteriska olja innehåller huvudsakligen karvon.
- Åkerdill, (Anethum graveolens var. graveolens)
- Indisk dill, (Anethum graveolens ssp. sowa (Roxb. ex Flem.) Koren' är mycket lik trädgårdsdill, men doftar mindre. Doften beror huvudsakligen av dillapiol (4,5-dimethoxy-6-prop-2-enyl-1,3-benzodioxole, C12H14O4) och karvon.
100 g färsk dill ger
energi = 180 kJ (43 kcal) med sammansättning enligt nedanstående tabell.
| Ämne | Mängd | RDI a)
(%)
|
|---|
|
| Vatten | 85,95 g
|
| Kolhydrater | 7,02 g | 2,5 b) d)
|
| Protein | 3,46 g | 6 … 7 b)
|
| Kostfiber | 2,1 g | 6 … 8 b)
|
| Fett (sammanlagt) | 1,12 g | 1,6 (kvinnor),
1,2 (män) b)
|
| Därav:
|
Enkelomättat | 802 mg
|
Fleromättat | 95 mg
|
Mättat | 60 mg
|
| Kalium | 738 mg | 18
|
| Kalcium | 208 mg | 21
|
| Folsyra (B9-vitamin) | 150 mg | 38
|
| Askorbinsyra (C-vitamin) | 85,0 mg | 142
|
| Fosfor | 66 mg | 9
|
| Natrium | 61 mg | 4
|
| Magnesium | 55 mg | 15
|
| Retinol (A-vitamin) | 7,717 mg | 857
|
| Niacin (B3-vitamin) | 1,570 mg | 11
|
| Mangan | 1,3 mg | 65
|
| Zink | 0,91 mg | 9
|
| Järn | 0,59 mg | 53
|
| Pantotensyra (B5-vitamin) | 0,4 mg | 8
|
| Riboflavin (B2-vitamin) | 0,296 mg | 20
|
| B6-vitamin c) | 0,185 mg | 15
|
| Koppar | 0,14 mg | 7
|
| Tiamin (B1-vitamin) | 58 μg | 8
|
–––––––––––––––
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person
b) Svenska Livsmedelsverkets rekommendation
c) B6-vitamin är ett samlingsnamn för pyridoxin, pyridoxamin och
pyridoxal, (3-hydroxy-5-(hydroxymethyl)-2-methylpyridine-4-carbaldehyde, C8H9NO3), varav finns ett flertal isotoper.
d) För person som lever på 8 400 kJ/dag (2 000 kcal/dag)
|
100 g torkad dill har följande halter av ett urval av totalt 90 funna ämnen:
Bland övriga ämnen, som finns bara i små mängder, kan nämnas:
Utbredning
Dill förekommer vild i Medelhavsländerna och västra Asien. Numera odlas den i många länder, och kan då sprida sig och fortsätta växa som förvildad.
Dillen och människan
Historik
Människans användning av dill har en lång historia, och örten omnämns redan i de egyptiska Ebers-papyrusrullarna, från cirka 1 500 f.Kr.. Dill odlades också inom romarriket, och omnämns där cirka år 400 e.Kr. i en receptsamling tillskriven Apicius. Romarna tog med sig växten norrut, och senare spreds den också med hjälp av munkar vidare till Skandinavien.[6]
Det svenska namnet dill är känt redan under 1500-talet.[7]
Dill används i Irans nationalrätt (Sabzi-polo bā māhi) där den är en viktig ingrediens.
Användning inom matlagning
Man använder blommorna (dillkronor), blad och frön som krydda. Kronor och blad används bland annat till färskpotatis och till kräftor. I Indien ingår ofta dillfrön i olika curryblandningar.[6]
Smaken beror på en flyktig olja med starkt aromatisk smak och stickande doft. Den flyktiga oljan innehåller, förutom ett kolväte, även ämnet karvol, som också förekommer i krusmyntans blad och i kumminolja. Genom destillation av dillfrö erhålls dillolja, Oleum anethi.[8]
Dill kan också användas som smaksättare i alkoholhaltiga drycker.
Medicinsk användning
Inom folkmedicinen används klyvfrukterna av dill vid väderspänning eller matsmältningsrubbningar. Verkande ämnen är eterolja med limonen och karvon. Medicinsk verkan är kramplösande, väderdelande, inflammationshämmande och urindrivande.[9]
Dillfrön har använts mot kolik och till ammande mödrar som rogivande medel.[6]
Bilder
Referenser
Externa länkar
.jpg)
