Derveni-papyrusen

Derveni-papyrusen.

Derveni-papyrusen (Papyrus Derveni) är ett papyrusfynd från Antikens Grekland och innehåller den äldsta bevarade texten med Försokratisk filosofi. Det är den äldsta bevarade europeiska handskriften och ett av få papyrusfynd i Europa. Papyrusen dateras till cirka 400-talet f.Kr. och förvaras idag på Arkeologiska museet i Thessaloníki.[1][2][3][4][5][6][7]

Manuskriptet

Derveni-papyrusen är endast en samling om cirka 260 fragmenterade papyrusbitar; fragmentens storlek varierar.

Den restaurerade texten omfattar 26 kolumner och är skriven på klassisk grekiska. Manuskriptet dateras till mellan 400 och 300 f. Kr. kring Filip II av Makedoniens regeringstid.[3][7]

Texten är en filosofisk avhandling kring gudarnas födelse. Den citerar delar av en dikt (skriven på versmåttet Hexameter i en orficistisk stil) tillägnad Orfeus och dikten kommenteras och diskuteras. Dikten inleds med orden "Stäng dörrarna ni oinvigda", en fras som även Platon använde.[3]

Texten ger en viktig inblick i Antikens filosofi, dåtidens grekiska religiösa ceremonier och synen på livet i eftervärlden.[1][2][4][5]

Manuskriptet är det äldsta bevarade på grekiska.[1][2]

Historia

Papyrusfragmentet upptäcktes i januari 1962 under utgrävningar kring byn Derveni i regionen Makedonien i norra Grekland. Fyndplatsen var en aristokratisk grav i nekropolen till den historiska staden Lete och papyrusen återfanns bland resterna av ett begravningsbål. [1][2][3][4][5][7]

Författaren är okänd men verkar väl insatt i joniska språket och joniskt tankesätt, möjligen kan författaren vara Euthyphron (motpersonen i en av Platons dialoger).[3] Möjligen härstammar fragmentet från ett manuskript skriven runt kretsen kring filosofen Anaxagoras.[7]

1997 publicerade franske André Laks och amerikanske Glenn Warren Most en beskrivning i boken "Studies on the Derveni papyrus".[8]

2005 började en grupp forskare från Oxfords universitet och Brigham Young University att undersöka papyrusfragmenten med multispektral teknik.[6]

I oktober 2006 publicerade grekiske arkeologiprofessorn Kyriakos Tsantsanoglou vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki den första översättningen av hela texten.

Gábor Betegh med flera har även pekat på ett tydligt inflytande från iransk världsåskådning och ritual, inte minst i fråga om kolumn 6 i texten.[9][10]

Referenser

Litteratur

  • Kouremenos T, Parássoglou G M, Tsantsanoglou K (2006). The Derveni papyrus. Florens,: Leo. S. Olschki Editore. ISBN 88-222-5567-4 

Noter

  1. ^ [a b c d] Terrae Antiqvae Arkiverad 11 december 2009 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2011)
  2. ^ [a b c d] Ekathimerini.com[död länk] (läst 25 april 2011)
  3. ^ [a b c d e] Hellenic Ministry of Culture (läst 25 april 2011)
  4. ^ [a b c] Bryn Mawr Classical Review 2006 Arkiverad 7 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2011)
  5. ^ [a b c] Russell, J. R.. ”The magi in the Derveni Papyrus” (på engelska) (pdf). Harvard University. http://www.kavehfarrokh.com/wp-content/uploads/2010/12/russel.pdf. 
  6. ^ [a b] National Geographic Society (läst 25 april 2011)
  7. ^ [a b c d] Science, msnbc (läst 25 april 2011)
  8. ^ Laks, André; Most, Glenn W. (1997). Studies on the Derveni Papyrus. Clarendon Press. https://books.google.se/books?id=GXFfJF7TVzwC&pg=PP1&dq=Glenn+W.+Most&hl=de#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ Gábor Betegh, The Derveni Papyrus: Cosmology, Theology and Interpretation, Cambridge University Press, 2004.
  10. ^ Amir Ahmadi, The Daēva Cult in the Gāthās: An Ideological Archaeology of Zoroastrianism, New York, 2015, s. 242–260.

Externa länkar